Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro

Splash slide linking to page: Frågor & Svar

Åt man havregrynsgröt redan på stenåldern?

5 Oct 2015. Lästid: Ca 3 minuter.

Havre - ett gott och nyttigt sädesslag som människan bearbetade och åt av redan tidigt i historien.

"Åt man havregrynsgröt redan på stenåldern?" Det frågar sig arkeologerna, efter några fynd man gjort i sydöstra Italien. Någon fossil gröt är det nu inte frågan om, men väl om havre, som troligen bearbetats i någon form.

Fynden består delvis av ett verktyg som efter noggranna undersökningar tolkats som en mortel. Och på denna mortel har man hittat och analyserat små korn av stärkelse, som överensstämmer med en sort som finns i dagens havre. Stärkelsekornen uppvisar även tecken på att växtfröna hettats upp innan de mortlats, så att man lättare kunnat bearbeta dem till mjöl. Om forskarnas slutsatser stämmer så visar fynden att människan redan tidigt i historien behandlade växter i flera steg för att få fram den mat man ville ha. Fynden är daterade till ca 30 000 år (baserat på antagangen om en väldigt gammal värld).^1,2

Dessa fynd är nu inte de första som visar att man på ett tidigt stadium bearbetade olika slags växter för att få fram mjöl. Det tycks inte bara vara direkta spannmål man använde, utan det kunde även röra sig om rötter från exempelvis kavelduns- och ormbunksväxter. I en studie som kom för några år sedan visade forskarna att man hittat mjölrester på gamla malstenar på olika platser i Europa. Det rör sig om så skilda platser som Italien, Ryssland och Tjeckien.^3-5

Att de hittats på så många olika platser indikerar att bruket att mala mjöl var en mer utbredd företeelse bland forntidens människor, än vad man trott. Dateringen på dessa malstenar är lika med dem som nu gjorts i Italien. Forskarna tror att man tidigare ofta missat fynd efter mjölrester, då arkeologer ofta tvättat de verktyg som använts vid malningsprocesser och mjölresterna har på så sätt försvunnit.

En ännu äldre datering har några verktyg från Mocambique fått, med rester från främst durra. Det är ett gräs som än idag är en basvara på många håll i Afrika. Verktygen är daterade till 100 000 år och har uppenbarligen använts för att tillreda maten.^6,7 Ett lite senare, men intressant exempel är några fynd från Israel, som består av stärkelse från vildkorn och vete på en forntida kvarnsten, samt en enkel ugn. Fynd är daterade till ca 22 000 år, och visar inte bara att man malde mjöl, utan också att man bakade bröd på ett tidigt stadium i historien.⁸ Kanske var det till bröd som forntidens folk i nutida Italien använde sitt havremjöl, om man nu inte kokte gröt eller något annat av det. Mer lätthanterligt och lättare att transportera bör det i varje fall ha blivit än hela havrevippor.

De dateringar som nämns ovan är som sagt alla i grunden baserade på antagandet om en väldigt gammal värld, där människorna är resultatet av en långdragen utvecklingsprocess. Utan dessa antaganden kan vi i alla fall konstatera att människan bearbetade och åt havre och andra spannmål tidigt i historien. Detta är förenligt med historieskildringarna nedtecknade i Första Mosebok. Redan i tredje kapitlet nämns bröd för första gången. Det var medan Adam och Eva ännu befann sig i trädgården Eden, vilket i allra högsta grad är att betrakta som "tidigt i historien":

"I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli."
- 1 Mos 3:19

När det gäller de ovan nämnda fynden, är de dock inte fullt så gamla. Eftersom fynd som vanligen räknas till "stenåldern" ligger ovanpå lager som avsatts under Noas flod, är det sannolikt Noas ättlingar som fört med sig konsten att odla och bearbeta spannmål till de olika delar av världen där vi nu finner dessa spår.

Artiklen är till stor del hämtad från hemsidan för museet Den Förhistoriska Världen, som kan besökas i Umeå.