Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro

Australopithecus sediba: Ny människoart - eller?

6 Jan 2009

Fyndet för dagen heter Australopithecus sediba. Åtminstone var det dagens nyhet då fyndet helt nyligen publicerades i tidsskriften Science. Och anledningen var att fyndet presenterades som en ny art av "förmänniska". Dessutom sades det fylla ett stort gap i människans förhistoria.1 2

Kanske ska man hellre skriva fynden, då upptäckten gäller resterna från två skelett - från en yngre, respektive äldre individ. Skeletten är dock långt ifrån kompletta, och enbart från den yngre individen finns skallen kvar. Det finns dock betydligt flera delar bevarade än i många andra, tidigare fynd. Ofta har man bara hittat en käke eller någon enstaka del av skelettet, fast intrycket blir ett annat då man sedan ser den färdiga rekonstruktionen.

De nyupptäckta fossilen har hittats i en sydafrikansk grotta i närheten av berömda Sterkfontein, där man tidigare bland annat hittat flera Australopithecus-fossil. De fynd som nu hittats har i nuläget daterats till bortåt två miljoner år, enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan. Det finns anledning att tro att denna uppgift kommer att ändras, då diskussionen om åldern på de geologiska lagren i Sterkfontein pågått under flera decennier. De forskare som publicerat A sediba-fynden för fram en hypotes, att de två varelserna föll ner i grottan då de letade efter vatten i området. I samma grotta har fossil av ett flertal olika djurarter hittats, bland annat från sabeltandad tiger, antilop, vildhund och häst. 3

Nyheten om A sediba-fynden slogs fram stort, i såväl vetenskapliga media som i dagspressen. Men som så ofta förut presenteras nya fynd och upptäckter ofta i dagspress, radio och TV som redan välgrundade fakta. Medan det i den vetenskapliga litteraturen finns en diskussion, där flera forskare får komma till tals och ofta ifrågasätter den tolkning som gjorts av de forskare som publicerat de nya fynden. Professor Lee Berger med team, som publicerat fyndet, vill gärna se A sediba som en länk mellan de mer aplika Australopithecus-fynden och fossilen från Homo-släktet, dvs människan. Man menar sig i de nyupptäckta fossilen ha hittat drag från bägge grupperna.

Men redan dessa forskare rör sig med begrepp som "troligen", då det gäller den evolutionära länken grupperna emellan. Man framställer dock A sediba som den bästa kandidaten för den direkta anfadern till männsikosläktet. Andra forskare är dock inte lika säkra, långt därifrån. Även om många tycker att fyndet som sådant är intressant, är det få som köper Bergers tolkning rakt av. Några förkastar den mer eller mindre alltigenom.4 5

En av de sistnämnda är paleontolog Bernard Wood, professor i människans ursprung vid George Washingtons universitet i Washington. Han har tidigare liknat människans släktträd vid en snårig buske, och menar att sökandet efter "den felande länken" är dömd att misslyckas. (Se Genesis nr 1 2003.) Beträffande A sediba tycker han sig inte se några övertygande bevis att det skulle röra sig om någon förfader till människan.

Inte heller Owen Lovejoy, en av dagens ledande antropologer och evolutionsforskare, tycker sig se något i de aktuella fynden, som berättar något särskilt om människans evolution. Lovejoy pekar bland annat på den stora variation som kan förekomma mellan olika individer inom samma släkte. Han menar att de homoliknande dragen i "barnets" skelett mycket väl skulle kunna ha försvunnit då denna individ blivit äldre. (Lovejoy har tidigare gjort en studie på ben från nordamerikanska indianer, och uttalat följande om sin slutsats - "Denna amerikanska samling representerar onekligen en befolkning bestående av arten Homo sapiens. Ändå inkluderar den många ovanliga ben, som förmodligen skulle ha förts till en annan art, eller till och med ett eget släkte, om de hade upptäckts som enskilda fossil". Reader J "Missing Links", Collins 1981, sid 232, citerad av Ryan Jaroncyk på "Creation.com". 6 )

Tim White, en av forskarna bakom Lucy, är kanske inte den mest vältaliga då han anser det tvångsmässigt av Berger med team att relatera A sebiba till Homo, i såväl rubrik som text i deras artikel. White har svårt att se kopplingarna mellan dessa båda grupper utanför själva textsammanhanget. Fler kritiker till tolkningen av fynden finns, men givetvis även de som är mer positiva.

Ett problem som kritikerna pekar på, om man man vill se A sediba som en evolutionär länk mellan de båda grupperna, är tidsdateringarna. Enligt dateringar av tidigare fynd är flera Homo-fynd äldre än A sediba, till vilket dock Berger med team har sina förklaringar. (Hypoteser får ofta förklara hypoteser inom evolutionsteorin.)

Men - den här diskussionen får man som sagt inte läsa om i dagspressen. I varje fall inte så mycket. Svenska Dagbladet konstaterar exempelvis att skeletten kommer från en tidigare okänd människoart som "anses fylla en viktig kunskapslucka om människans utveckling".7 Den evolutionära länken mellan Australopithecus och Homo beskriver man som sannolik. Att flera av dagens ledande antropologer ser den som osannolik får tidninges läsare vara helt okunninga om.

Till och med hypotesen om fallet ner i grottan förvandlas till "sanning" i Svenska Dagbladet. Ja, man börjar artikeln med att berätta om hur två av våra förfäder omkom då de föll 50 meter ner i en djup grotta. Man förklarar vidare att kropparna efter några dagar "översköljdes av en underjordisk flodvåg orsakad av regnvatten och begravdes i en snabbt stelnande cement som skyddade kropparna från att angripas av asätare". En förklaring som kan vara nog så riktig. Men även asätarna - bland djurfossilen fanns även fossil efter en hyena - och övriga djur bör ha begravts i samma flodvåg. Annars hade inte heller dessa bevarats som fossil. SvD nämner dock ingenting om djurfossilen.

Dagens Nyheter har en något mindre kategorisk artikel, om än man rubricerar med "Ny märklig förmänniska upptäckt". Men skriver i texten att det "kan vara" en viktig länk till vår egen linje på släktträdet. Här tar man upp aspekten att "förmänniskan" A sediba har gjort människans släktträd ännu mer komplicerat än tidigare. Man citerar bland annat Lars Werdelin på Riksmuseet i Stockholm, som säger: "Frågan är bara var arten hör hemma i virrvarret av homininer, samlingsnamnet för människan och hennes utdöda släktingar. Antalet kusiner, förfäder och anmödrar har växt dramatiskt de senaste åren och gjort vårt släktträd allt mer vildvuxet." 8

Om vi går till svenska uppslagsverk så tog både Wikipedia och Nationalencyklopedin in nyheten direkt då den publicerats i Science. Den svenska versionen av Wikipedia börjar sin artikel med "Australopithecus sediba är en fossil förmänniska från Sydafrika". Ingenting nämns om kritiken mot tolkningen av fynden, men lämnar ändå tolkningen lite öppen då man avslutar med att A sediba "skulle kunna vara förfader till släktet Homo, eller en nära kusin. Upptäckarna tolkar arten som en övergångsform mellan Australopithecus och Homo." 9

I den engelska versionen (av Wikipedia) däremot tar man upp att flera forskare är kritiska och tveksamma till tolkningsförslagen. Man rör sig också med begrepp som att man "föreslår", istället för att det "är".10Nationalencyklopedin skriver att "forskare rapporterar att en ny art av förmänniska är hittad i Sydafrika". Men tar också med att alla forskare inte är överens om detta.11 Varpå man länkar till sajten nature.com, där man lagt in en artikel som handlar just om kritiken mot att klassificera fynden som en ny art. Även engelska Wikipedia länkar till Nature-artikeln.12

Så hur ska man då göra, om man möts av tvärsäkra påståenden i dagspressen om vad nya fossilfynd och liknande uppgifter representerar? Ja, i de fall där källan till uppgifterna är utsatta är det ju bra att söka upp dem, och läsa vad som verkligen sagts från första början. Idag finns ju mycket att hitta på internet, åtminstone i förkortade versioner. De vanligaste vetenskapliga tidsskrifterna finns annars på många bibliotek, framför allt universitetsbiblioteken, om man nu bor nära ett sådant.

Ofta är annars artnamnet på nya fossilfynd utsatta i artiklarna, och då kan man lätt googla sig fram till information på internet. Men även här finns förstås en uppsjö med websidor från icke seriösa sammanhang, så man bör ju kolla om det rör sig om vetenskapliga publikationer. Inte för att all vetenskaplig forskning leder till den slutgiltiga sanningen. Men förhoppningsvis kommer man sanningen lite närmare, och som sagt - man får ofta en öppen diskussion och flera forskares syn på de aktuella fynden.

Källor:
1. Science, 2010 vol 328 sid 195 - 204, Berger et al "Australopithecus sediba: A New Species of Homo-like Australopith from South Africa".
2. Science, 2010 vol 328 sid 205 - 208, Dirks et al "Geological Setting and Age of Australopithecus sediba from Southern Africa".
3. http://www.physorg.com/news189947344.html
4. Science, 2010 vol 328 sid 154 - 155, Balter "Candidate Human Ancestor From South Africa Sparks Praise and Debate"
5. http://www.sciencenews.org/view/generic/id/58089/title/Partial_skeletons_may_represent _new_hominid_
6. http://creation.com/images/pdfs/tj/j21_1/j21_1_7-8.pdf. Denna hemsida - creation.com - tar ofta snabbt upp nya vetenskapliga fynd till belysning.
7. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okand-manniskoart-upptackt_4540565.svd
8. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-marklig-formanniska-upptackt-1.1074857
9. http://sv.wikipedia.org/wiki/Australopithecus_sediba
10. http://en.wikipedia.org/wiki/Australopithecus_sediba
11. http://www.ne.se/school/schoolnews/index.jsp?blogId=13463
12. http://www.nature.com/news/2010/100408/full/news.2010.171.html

Publicerad: 2009-01-06

Kommentarsregler
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ett nyhetsbrev via e-post är under uppstart. Anmäl dig i formuläret nedan för att prenumerera! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

* indicates required
Fler frågor & Svar » Fler videor » Fler händelser » Fler blogginlägg »