Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro
Image credits: Lee Roger Berger research team (elifesciences.org/content/4/e09560) [CC BY-SA 4.0] via Wikimedia Commons

Homo naledi: Människa eller mediamyt?

5 Oct 2015

I en svåråtkomlig grotta i Sydafrika har man funnit en samling av 1 550 benfragment som verkar komma från 15 individer. Paleontologen Lee Berger anser att de bör räknas som en ny art inom släktet Homo, trots betydligt närmare likheter med apor inom släktet Australopithecus.

Efter tips från två grottutforskare, satte paleontologen Lee Berger ihop ett stort forskarteam, där han särskilt efterlyste smala forskare. För att nå fram till fossilen var man nämligen tvungen att först krypa 80 meter genom en tunnel med 18 cm trång öppning. Passagen har fått namnet Superman's Crawl, eftersom man måste ta sig genom den med ena armen framför huvudet och den andra längsmed kroppen (likt Stålmannen när han flyger). Därefter måste man klättra uppför en klippvägg, för att till sist ta sig nerför en smal ränna som leder in i grottan där fossilen finns.

Berger tror att fossilen är 2-2,5 miljoner år gamla. Han har inte gjort någon datering, utan baserar åldern på fossilens utseenden i förhållande till när man förväntar sig att sådana egenskaper bör dyka upp i människans tilltänkta utvecklingsträd. Berger vill att Homo naledi betraktas som tidiga människor "precis vid övergången från Australopithecus till Homo", där den får fungera som en bro mellan apor och människor. Därför vill man ge den släktnamnet Homo, trots att den enligt forskarna själva inte var mänsklig. Artepitetet naledi betyder "stjärna" på sesotho, och kommer från namnet på grottan där fossilen hittades: Dinaledi - i grottsystemet Rising Star.

Man har hittills inte hittat något komplett skelett. Baserat på de skallfragment man grävt fram var dess hjärnor hälften så stora som hos nutida människor och betydligt mindre än andra fossil som hittills räknats till släktet Homo. Däremot är skallens storlek helt i linje med apor i släktet Australopitechus. Med dessa apor finns många fler likheter: utsvängda höftleder, bröstkorg som blir bredare nedtill, samt axelleder och fingerben typiska för apor som svingar sig i trädgrenar. De är till och med ännu mer böjda än hos tidigare fynd av Australopithecus.

I flera medier har det rapporterats att foten är snarlik en nutida människas. Det är också den bild som presenteras av National Geographic, som på Bergers anmodan har sponsrat expeditionen och bidragit med flera artistiska illustrationer. Men enligt studien är hålfoten inte som hos en människa. Likaså säger studien att tummarna skiljer sig från människors, och att de bara är något längre än hos Australopitechus afarensis. Men den bild som presenteras för medierna är istället att de liknar människors och att dess utseende tyder på att de använde verktyg. Inga verktyg har emellertid påträffats i grottan.

"Den oundvikliga slutsatsen"

En fråga som förbryllar många forskare är hur kvarlevorna av dessa femton individer har hamnat på en så svårtillgänglig plats. Berger är dock säker på att han har svaret. Han menar att de förts dit av sina familjer för att begravas.

"Vi var tvungna att komma till den oundvikliga slutsatsen", säger Berger, "att Homo naledi, en icke-mänsklig art inom hominiderna, medvetet gjorde sig av med sina döda i den mörka kammaren."

Flera antropologer finner denna förklaring väldigt osannolik och långsökt. En av dem är Christoph Zollikofer från University of Zürich, som även ställer sig tveksam till att det skulle röra sig om en ny människoart.

"Det är uppenbart att påståendena om 'ny art' och 'dumpning av döda' bara är för medierna", menar Zollikofer. "Inget av det är underbyggt av de data som presenteras i publikationerna."

Berger är dock övertygad om sin förklaring. Till några journalister som bjudits dit för att besöka grottan säger han:

"Vi har just påträffat en annan art som kanske tänkte på sin egen dödlighet, som tog stora risker och gjorde stora ansträngningar för att lämna sina döda i en djupt belägen kammare Det leder oss absolut till frågan om vad som gör oss till människor, och jag tror inte vi vet det längre."

Forskarna har mycket att vinna

Att Berger verkar så säker på sin sak är förstås inte särskilt konstigt. Han har mycket att vinna på att fyndet blir internationellt erkänt som den äldsta människan, och han är känd för sin skicklighet i att väcka medial uppmärksamhet kring sina fynd. Lee Bergers senaste försök att få "sin" Australopithecus sediba erkänd som en länk mellan släktena Australopithecus och Homo blev inte så framgångsrikt som han hade hoppats på (se vårt reportage om A sediba från 2009). Tiden må utvisa vilket genomslag Homo naledi kommer att få.

Att en paleontolog vill höja statusen på sina eget fynd hör till vanligheterna. Detta citat av Arthur Wood, gällande ett annat fynd, passar måhända bra i det här sammanhanget:

"Skallarnas upptäckare är av förklarliga skäl väldigt fästa vid och måna om ryktet hos sina förklaringar. Det är inte bara det att det gör dess ägare till högsta hönset inom paleontologin och att de undgår risken att gå under på grund av att de inte blir publicerade; att finna den äldsta hominiden - människans familj - är som att vinna en guldmedalj i olympiska spelen. Du får resa runt och föreläsa, vara med i tv och drar till dig forskningsanslag."

Källor:
Originalartikeln
National Geographic
The Guardian
Answers in Genesis

Kommentarsregler
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ett nyhetsbrev via e-post är under uppstart. Anmäl dig i formuläret nedan för att prenumerera! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

* indicates required
Fler frågor & Svar » Fler videor » Fler händelser » Fler blogginlägg »