Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro
Robert Boyle. Porträtt målat av Johann Kerseboom.

Robert Boyle – kemins fader

29 Jan 2016

Irländaren Robert Boyle (1627-1691) har kallats för ”kemins fader” och är känd genom den s k Boyles lag. Han var en framstående vetenskapsman. Genom sina många experiment gjorde han flera upptäckter. Som en sann kristen studerade han hängivet Bibeln.

Långt hemifrån satt den briljante 13-årige Robert Boyle och var fruktansvärt rädd. Han var son till en av de rikaste männen i Irland. Åskan dundrade över Alperna och regnet fyllde gatorna i den schweiziska stad där han befann sig. Han satt och tänkte hur han hade kommit till denna plats. År 1638 hade han sänts tillsammans med sin sextonårige bror och en fransk lärare ut på en resa i Europa och kommit till Genève. Hans lärare ansåg honom som en mästare i latin och grekiska och en som flitigt studerade Bibeln. Han studerade med lätthet också hebreiska, arameiska och syriska. Han hade blivit elev vid det berömda Eton College som åttaåring.

Nu då åskan regerade över Genève var han övertygad om en kommande domens dag och sitt eget behov av en omvändelse. Bibeltexter om Guds helighet och människans syndfullhet fyllde hans hjärna. Han ropade högt till Gud och bad. Han bekände att han var en syndare. Han tog emot Jesus som sin Frälsare och beslöt sig för att han under sitt liv skulle tjäna Jesus.
Efteråt gjorde han en resa till Florens i Italien för att studera Kopernikus astronomi. Senare for han till Rom och till Frankrike.

Räddad från döden

Sex gånger tidigare i sitt liv hade han räddats från döden. Som ett litet barn färdades han i en vagn tillsammans med en betjänt. Då vagnen skulle korsa en strid ström, sveptes den med av den. Men betjänten lyckades få stopp på vagnen, så att deras liv kunde räddas. Fastän han var ett barn, lärde han sig hur ett gudfruktigt liv skulle levas.

När han korsade vattnet mellan Irland och England på väg till Eton, hade hans liv räddats från de turkiska pirater som gjorde överresan till en mara. I Eton hade en vägg alldeles bredvid honom, där han låg i sängen, plötsligt kollapsat. Robert blev räddad av en vän precis i rätt tid. Alldeles efteråt hade han blivit sjuk, troligen på grund av en felaktig dos medicin av en doktor. Lyckligtvis stannade inte medicinen kvar länge i hans kropp. Den unge Boyle kunde skryta med att han för fjärde gången mirakulöst räddats från döden. Sedan följde två händelser med skenande hästar, då han räddades från att bli krympling.

Utan pengar

Det var år 1641, några få år efter det att Robert och hans bror börjat sin resa, som deras liv förändrades. När Robert ivrigt väntade på ett brev och pengar från sin far, hörde han om irländarnas revolt mot de engelska godsen i Ulster i norra Irland. Revolten spred sig och Roberts far fick modigt försvara sitt slott mot rebellerna. Han kunde inte sända några pengar till sina två söner. Robert och Francis blev lämnade kvar i Frankrike utan pengar, hemlösa och utan någon vän.

Robert blev allvarligt sjuk. Mycket svag av feber och sjukdom fick han veta att hans far dött, 76 år gammal, finansiellt ruinerad och en bruten man. Bröderna insåg att de inte längre var bortskämda söner till en rik man, utan bara något lite bättre än tiggare. Sommaren 1644 arbetade sig Robert fram på sin väg till London, fortfarande utan pengar och helt ensam, eftersom hans bror Francis begett sig hem till Irland.

Kontakter i London

Men Gud hade inte lämnat den unge äventyraren. Hans öde förändrades, då han vandrade på Londons gator. Han mötte sin puritanska syster Katherine, som han inte sett på flera år. Gud gjorde det möjligt för den sjuttonårige Robert att komma i kontakt med de skarpaste hjärnorna i England och kunde utveckla sitt intresse för vetenskap. Katherine hade vänner i parlamentet. Hon såg till att hennes bror blev introducerad för lärda män och kunde fortsätta sina studier. Ännu mer än det, hon öppnade sitt fina hem för honom. Robert var mer än glad över att han de följande tio åren kunde tillbringa sitt liv i vila från sina vandringsvägar, omgiven av böcker.

Trots allt detta förlorade han aldrig sitt intresse för Bibeln. Han började varje dag med en stunds andakt. Nu fruktade han inte längre för döden.

Världsberömd

År 1654 bodde den 27-årige Robert i Oxford och fortsatte sina experiment i praktisk kemi. Sex år senare offentliggjordes hans första publicerade verk. I detta beskrev han fyrtiotre av sina experiment. På en gång blev han världsberömd, bl a genom den s k Boyles lag. Han fann genom sina experiment att en luftmassas tryck vid konstant temperatur är omvänt proportionell mot dess volym.

Boyle upptäckte också att luften har vikt – något som man då inte trodde. Han bekräftade därigenom vad som står i Jobs bok 28:25 i Bibeln om att Gud ”mätte upp vindens vikt”. Alkemin var den tidens vetenskap i kemi. Den innebar konsten att göra guld av oädla metaller med hjälp av ”de vises sten”. Boyle ledde övergången till en sann verklig kemi. Hans arbete hade en sådan påverkan att vetenskapsmännen senare kunde leda forskningen i kemi vidare, fria från tidigare generationers misstag.

Boyle har kallats fader till den moderna experimentella vetenskapen. Han var först med att leda upptäcktsprocessen genom att analysera vad han skrivit ner i en anteckningsbok. Han byggde sin forskning inte på vad ögonen såg, utan på sin analys och en resonemangsprocess. Han definierade kemiska reaktioner. Han utvecklade vakuumpumpen och arbetade också med teorin om färgerna, ädelstenar och porösa ting.

Avböjde adelskap

Han blev erbjuden ett adelskap av kungen Charles II av England och också en hög ställning inom landets anglikanska kyrka. Att acceptera dessa två erbjudanden skulle ge honom en framtida trygg ställning och favör, men han vägrade ta emot båda. Han sade nämligen att han behövde mer tid till att fortsätta sitt bibelstudium. Han ansåg också att hans vittnesbörd om den kristna tron som lekman kunde påverka mera än om han var präst.

Boyle studerade Bibeln på dess originalspråk. Han kände till alla de viktigaste teologiska skrifterna på sin tid. Fastän han hade varit missionssinnad i hela sitt kristna liv, började han på allvar att fullborda uppgifter av evigt värde. Han ordnade och betalade för dagens bästa vetenskapsmän att översätta Nya Testamentet till turkiska, arabiska och malajiska. Han blev ledare för Ostindiska kompaniet och organiserade sina affärspartner att samarbeta för att sprida kristendomen i Orienten. Han kom ihåg sin far och sitt hemland och fick Bibeln översatt till gaeliska, som ju talas på Irland. Han hoppades att kunna introducera protestantisk kristendom på Irland. Han var också aktiv att sprida evangeliet i New England bland de amerikanska indianerna. Han blev en stark kraft att gå emot det onda och bekämpa villfarelse. Han gjorde sitt yttersta att försvara vad Bibeln lär.

Ingen konflikt mellan vetenskap och tro

Han var vetenskapsman men studerade också Bibeln under hela sitt liv. För honom fanns det ingen konflikt mellan sann vetenskap och sann religion. Det faktum att universum styrs av lagar bevisade bara för honom att det finns en gudomlig Skapare, som var vis och full av kärlek. Han ville att hans vetenskapliga upptäckter skulle vara ett vittnesbörd om Guds skapelse och kontroll av universum. Han ansåg att hans vetenskapliga experiment, precis som andra handlingar, var delar av hans kristna tjänst.

Han blev 1660 en av grundarna av Royal Society i London. Det är Storbritanniens äldsta vetenskapsakademi, som finns än idag. En majoritet av medlemmarna vara kristna, som såg vetenskapen som ett medel att förstå Guds verk i naturen.

Innan han dog, ordnade han för de berömda Boyles-föreläsningarna, då en utvald präst betalades för att hålla åtta predikningar per år som försvarade kristendomen mot de icke-troende. Föreläsningarna fortsatte efter hans död. Boyle ville med dem bevisa att kristendomen faktiskt är intellektuellt hållbar och långt mer förnuftig än de olika filosofier, som sökte angripa den.

Efter att ha drabbats av ett förlamande slaganfall år 1670 fyllde han sina dagar med att diktera artiklar riktade till prästerskapet, då han höll fast vid att man kan vara vetenskapsman och en kristen samtidigt. Han använde sitt sinne, sina pengar och inflytande för att bekämpa föreställningen att vetenskapen var ateistisk.

Robert Boyle dog år 1691 och blev begravd bland andra berömda män i Westminster Abbey i London. Han är ihågkommen för sin ”Boyles lag”. Han är känd som kemins fader. Han gjorde sitt liv meningsfullt, både som kristen och vetenskapsman.

Kommentarsregler
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ett nyhetsbrev via e-post är under uppstart. Anmäl dig i formuläret nedan för att prenumerera! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

* indicates required
Fler frågor & Svar » Fler videor » Fler händelser » Fler blogginlägg »