Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro

Skapelsedagarna och ortodox judisk tradition

1 Feb 2015

Skrivet av Paul James-Griffiths, tidigare publicerat på creation.com

Översatt av Per Almqvist och tidigare publicerat på svenska i Genesis nr 4 2004 (pdf).

Efter att ha funderat många år över om skapelseberättelsen i Första Moseboken är bokstavliga dagar, beslöt jag mig för att forska kring detta i en judisk skola i Hendon, England. Trots allt tänkte jag att varför inte bege mig till den naturliga judiska vinstocken för att få svar?

Självklart ska man vara försiktig med olika tolkningar av Guds Ord. Guds Ord självt måste ju alltid sättas över människors traditioner (se Markus 7:13). Detta skall vi se en del exempel på. Fastän det inte tas upp här, stämmer det speciellt bra på modern judisk revisionism av de Messianska epokerna efter kristendomens grundande.1

Då jag kom fram pågick en Yeshiva (religiös studiegrupp) bland de ortodoxa studenterna. Jag blev dock hänvisad till biblioteket där en skäggprydd rabbi tog fram de bästa konservativa kommentarerna till skapelsedagarna, tillsammans med Talmud, en judisk skriftsamling. Detta är koden till judisk muntlig tradition som tolkar Tora, Mose lag. Talmud blev färdig under det 5:e århundradet efter Kristus.2

Jag studerade dessa skrifter ivrigt och gjorde anteckningar. De hade ställts samman av de mest framstående skolade judarna. Det var en annorlunda erfarenhet att vara omgärdad av ortodoxa judar som minutiöst granskade gamla böcker. Efter att jag flera dagar noggrant studerat vad dessa skolade rabbiner skrivit, fick jag veta vad jag sökte: Genesis dagar var enligt dessa bokstavliga.

Jag läste i Ibn Ezras kommentar av Genesis. Denne lärde, som levde 1089-1164 i Spanien är i rabbinska kretsar högt ansedd. Hans kommentar rekommenderades starkt av Maimonides (1135-1204). Maimonides (alias Rabbi Moses ben Maimon, eller akronymen Rambam) har betraktats som nyckelfiguren i judendomen sedan templet förstördes år 70 e Kr. Faktum är att i inledningen till Maimonides står det: Ibn Esras kommentar utgör ett grundläggande bidrag till biblisk tolkning. Endast om man läst denna kommentar kan man betraktas som en sann Bibelstudent. Egentligen var Ibn Ezra något av en liberal uttolkare, som tillägnat sig ny-platonsk filosofi. Han var även en föregångare till den judiska numerologiska mysticismen välkänd som Kabbala. Men om Första Moseboken tvekar han inte, han säger mycket tydligt: En dag hänvisar till rörelsen hos sfären. Detta visar att den vanliga skeptiska kommentaren hur kunde skapelsedagarna vara bokstavliga innan solen skapades löstes i princip för flera århundraden sedan. Med sfären menades det himmelska området enligt förgalileisk Ptolemaisk kosmologi. Detta var universellt accepterat under medeltiden. Detta utgör ytterligare bevis mot idén att Bibeln och de kristna på den tiden trodde på en platt jord.3 Nu skall det tilläggas att jorden snurrade i förhållande till ljuset som skapades på den första dagen.

Av fotnoten i kommentaren att döma verkar det viktiga vara att Den himmelska sfären snurrade ett varv. Solen fanns ännu inte till...4 Detta visar att de som skrev detta inte hade några problem med att förstå att solen skapades på den fjärde dagen, vilket står i motsats till vad exempelvis Hugh Ross hävdar. Han tror att solen funnits mycket längre än så, men visade sig först på fjärde dagen. Det finns ett utmärkt ord för visa sig (raah), dvs. då den torra marken visade sig samtidigt som vattnet samlades på en plats på dag 3 (1 Mos 1: 9). Detta används dock inte här.

Jag vände mig nu till en av de bästa tillgängliga kommentarerna av Första Moseboken från Talmudiska, Midrashiska och rabbinska källor. Jag upptäckte att så gott som alla rabbiner uppfattade skapelsedagarna som bokstavliga dagar. Faktum är att några av rabbinerna till och med försökte ta reda på vad som hände varje enskild timme under skapelsen av Adam på den sjätte dagen! Men här försökte de få fram betydligt mer än vad som fanns att hämta ur texten. Talmud säger: Under första timmen samlades Adams stoft ihop; under den andra formades stoftet till en formlös massa; under den tredje formades hans lemmar; under den fjärde kom livsanden in i honom... Men på den sjätte dagen skapade Gud alla djuren och förde dem till Adam för att denne skulle namnge dem. Därefter skapade Gud Eva (1 Mos 2:1824).

Emellertid gör Talmud ett allvarligare fel då den hävdar att Adam och Eva blev utdrivna från lustgården under den tolfte timmen.5 Skapelsen var fortfarande något mycket gott vid slutet av dag 6, så satans och det första människoparets fall måste ha hänt efter skapelseveckan. Det kan inte ha förflutit mer än ett fåtal dagar, därför att Adam och Eva fick veta att det var meningen att de skulle föröka sig (1 Mos 1:28). Eftersom de vid den tidpunkten ännu var fysiskt och moraliskt perfekta, var de fertila och det var osannolikt att de inte skulle hörsamma uppmaningen.

Rabbinerna som har skrivit denna kommentar om Första Moseboken skriver dessutom: De lärda berättar för oss tydligt (Yalkut, Tehillim [Psalm 49]; Midrash; Pirkei d´Rabbi Eliezer 11) att alla händelser som skedde i detta sammanhang [skapelsen av människan, fallet, etc.] inklusive Kain och Abels födelse [Tosaf, Sanhedrin 38b exkluderar Abel; se Maharsha ad. loc.] faktiskt skedde på samma dag som Adams skapelse.5 Detta är också fel, därför att Kains födelse hände efter att Adam och Eva varit olydiga och blivit utdrivna ur Eden (1 Mos 4:1).

Vi får även höra att de gamla rabbinerna inte brydde sig om att diskutera de bokstavliga dagarna så mycket som den aktuella månaden i ett solår då världen skapades! Kommentaren säger: Det verkar som att de gamla hänvisade till Tishrei [september/oktober] som den första månaden, därför att skapelsen fullbordades i denna månad.6

Jag letade efter vad som sades i ämnet, men kunde inte hitta någon referens till att en dag (hebreiska yôm) i Första Mosebokens första kapitel skulle betyda något annat än en bokstavlig 24-timmars-period. Några av rabbinerna diskuterade 1 Mos 2:4: Detta är himlens och jordens fortsatta historia sedan de skapats, då när [i engelska King James översättning: på den dag] Herren Gud hade gjort jord och himmel.. I detta fall har emellertid yôm en förstavelse, prepositonen be, så beyôm är helt enkelt ett sätt att uttrycka begreppet när, vilket också ses i andra översättningar. Dagarna i Första Mosebokens första kapitel har ingen preposition, och har dessutom frasen afton och morgon samt en nummerordning. Att uttrycka sig så betyder överallt annars i Gamla Testamentet vanliga bokstavliga dagar. Inga av rabbinerna försökte fiffla med denna dag (i 1 Mos 2:4) så att den skulle passa icke-judisk filosofi. Exempelvis tolkade de grekiska filosoferna skapelsens första tid som bestående av långa tidsperioder. Rabbinerna förstod helt korrekt begreppet dag i 1 Mos 2:4 som att betyda på den tid då skapelsen ägde rum.7

Det finns en populär profetisk tolkning av en dag, nämligen att den skall betyda Messias ankomst vid världens slut, men detta har inget att göra med själva skapelsen. Talmud säger, Sex tusen år ska skapelsen finnas, under ett [tusen, det sjunde] ska den bli ödelagd, som det står skrivet: Och endast Herren ska bli upphöjd på den dagen. Det står också skrivet: Tusen år är för Dig endast som gårdagen då den har passerat.8

Rabbinerna beräknade dessa sex tusen år genom att basera dem på skapelsens bokstavliga sex dagar. De ansåg att en bokstavlig skapelsedag profetiskt hänvisade till tusen år av historien.9 Detta resonemang var även vanligt bland de flesta av de tidigaste kyrkofäderna.10

Ett antal av dem som tror på en mycket gammal jord, bland dem Hugh Ross, menar att rabbinerna trodde att en skapelsedag stod för tusen år. Men detta är inte att göra rabbinerna rättvisa då vi sett här att detta inte är vad de lärde. Det är istället så att skapelsedagarna sågs som att de profetiskt motsvarande, inte att de var lika med, tusenåriga perioder av jordens historia. Den sjunde dagen motsvarar alltså tusenårsriket.11


Foto: Christer Holmdahl

Då jag studerade några av de modernare judiska lärde, upptäckte jag en envis vägran att försvaga den tydliga betydelsen i de hebreiska skrifterna. Professor Ginsberg säger: Det finns ingenting i Första Mosebokens första kapitel som rättfärdigar förandligandet av uttrycket dag. Tvärtom kräver förståelsen av ordet i fråga i vers 5 att yôm ska förstås på samma sätt som vi förstår ordet i dagligt språkbruk, dvs. som en vanlig dag.12

Professor Nahum Sarna som var ordförande för Department of Near Eastern and Judaic Studies vid Brandeis University, Waltham, Massachusetts, hänvisade till dagarna i Första Moseboken som likadana dagar som offerdagarna i Tredje Moseboken, dvs. bokstavliga dagar, t ex 3 Mos 7:15 och 22:30.13

Min slutsats måste bli den att de traditionella judarna uppfattade dagarna i skapelseberättelsen som bokstavliga. Då jag lämnade London School of Jewish studies och passerade en judisk nyhetsbyrå på min väg tillbaka till tunnelbanan, gav jag hastigt Jewish Chronicle [en tidning] en blick. Det stod år 5760 efter skapelsen på den. Rabbinerna räknade fram denna tidpunkt 4000 år efter det att skapelsen enligt dem inträffat. En hel del information saknades då. Med den kunskap vi har idag om kronologin, vet vi att de sannolikt beräknat ca 250 år för kort tid.

Men de beräknar ändå skapelsen till att ha skett för ca 6000 år sedan, inte för flera miljarder år sedan. Detta visar att de måste ha accepterat en förståelse av skapelsedagarna i Första Mosebokens fösta kapitel som man får då man läser dem rakt upp och ner, och av släkttavlorna i 1 Mos kap 5 och 11.

Jag log och försvann bland allt folk i Londons rusningstrafik.

Noter

1. För bevis om hur de historiskt blev förstådda, se Fruchtenbaum, AG., Messianic Christology, Ariel Ministries, 1998.

2. Talmud utgörs av Mishna och Gemara. Mishna var den muntliga traditionen. Det var speciellt den som Jesus hänvisade till som människors traditioner (Mark 7:13). Mishna skrevs ner under det andra århundradet e Kr. Gemara är en kommentar till Mishna som blev färdigt under det 5:e århundradet e Kr. Det finns egentligen två Talmud, men då de flesta nämner Talmud, menar de den mer omfattande babyloniska Talmud, i stället för den från Jerusalem.

3. Se även artiklarna under Does the Bible really teach a flat earth? på <www.answersingenesis.org/critics#flatearth>.

4. Esra, I., Commentary on the Pentateuch, Genesis(Bereshit), översatt och kommenterad av Strickman H.N. och Silver A.M., Menorah Publishing Co., New York, USA, sid. 33, 1999.

5. Översättning och kommentarer av Klotowitz R.M., sammanfattningar av Scherman, R.N., Bereishis, Genesis: A new translation with a commentary anthologised from Talmudic, Midrashic and Rabbinic sources, vol.1 (a); Art Scroll Tanach Series, Mesorah Publications Ltd., sid. 113, 1977.

6. Not nr 5, sid 249.

7. Not nr. 5, sid 87.

8 . Shachter, J., Freedman, H. och Epstein, I., Talmud: Sanhedrin, The Soncino Press, London, 97a och 97b, 1987.

9. Detta skriftställe (Psalm 90:4 och 2 Petr 3:8) lär att Gud inte är begränsad av tiden. Detta tydliggörs genom att man jämför en dag med tusen år. Notera att jämförelsen även inkluderar som en nattväkt, men ingen försöker hävda att ett skifte av nattväkten har någon speciell betydelse för någon tusenårsperiod.

10. Exempel: Irenaeus (Heresies 5:28:3);Hippolytus (Commentary to Daniel 4); Methodius (Fragments 9); Lactantius (The Divine Institutes 7:14); Augustine (City of God 20:7).

11. Notera att Answers In Genesis i och med denna artikel inte tagit ställning i eskatologiska frågor, utan endast återgett hur tidiga kommentatorer av Skriften förstod den och i och med detta vederlagt ett vanligt förrädiskt argument angående förståelsen av Bibelns användning av begreppet dag.

12. Ginsberg; citerad i: Wiseman P.J., Creation Revealed in Six Days, Marshall, Morgan and Scott Ltd., sid. 22, 1948. För att ta del av en lingvists kritik av Wisemans uppenbarelsedagar, se Taylor, C.V., Days of Revelation or Creation? <www.answersingenesis.org/ docs/188.asp>.

13. Sarna, N.M., The JPS Torah Commentary on Genesis,The Jewish Publication Society, Philadelphia, USA, sid. 8, 1989.

Kommentarsregler
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ett nyhetsbrev via e-post är under uppstart. Anmäl dig i formuläret nedan för att prenumerera! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

* indicates required
Fler frågor & Svar » Fler videor » Fler händelser » Fler blogginlägg »