Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro

Bibeln och evolutionsläran kan inte förenas

29 Oct 2013

På sidan om oss berättar vi om föreningens högsta önskan: att vår verksamhet ska leda till människor kommer till tro på Kristus. Det gör vi genom att fokusera på skapelsefrågan, eftersom denna är en grund för själva evangeliet. Hela det kristna budskapet skadas om denna grund plockas bort. Vi tycker därför det är olyckligt att många kristna finner evolutionsläran så övertygande att de försöker förena denna med Bibeln. Vi menar att dessa inte går att förena, och vi vill genom vår verksamhet visa att biblisk skapelsetro - med skapelse, syndafall och syndaflod - stämmer bättre överens med verkligheten.

Vi tycker det är oerhört viktigt att denna fråga väcks. Därför är vi glada att vi igår och idag fick två debattartiklar publicerade på detta tema, i de två kristna dagstidningarna Världen idag och Dagen.

Bibelns Gud går inte att förena med evolutionen

Visst, evolutionsläran går att förena med en skapargud i allmänhet. Men definitivt inte med Bibelns sanne Gud.

På torsdagens ledarsida skriver Elisabeth Sandlund att det inte finns någon motsättning mellan att Gud är Skaparen och utvecklingsläran. Jag håller inte med. Här är varför: Evolutionens potentielle gud är en blodtörstig despot som slår ihjäl den svage, medan Bibelns Gud är en kärleksfull Fader som tar hand om den föräldralöse och änkan. I evolutionen byggs livets strukturer successivt upp från Big bangs kaotiska urtillstånd, medan Bibeln beskriver en skapelse lagd under förgängligheten efter en början som mycket god.

I evolutionen är människan ett vidareutvecklat djur, medan Bibeln sätter på henne en krona som Guds avbild. Allra mest oförenliga blir Bibeln och evolutionsläran i synen på döden. Bibeln beskriver död som ett resultat av människans synd, medan den i evolutionsläran är både naturlig och nödvändig. Detta får förödande konsekvenser på Bibelns centrala tema om Jesus och evangeliet. Om döden inte är ett resultat av människans synd blir synden en illusion.

Om synden är en illusion blir även Guds lösning på syndens och dödens problem, Jesus Kristus, ett fantasifoster. Därför rycker evolutionsläran undan mattan fullständigt för evangeliet.

Visst, evolutionsläran går att förena med en skapargud i allmänhet. Men definitivt inte med Bibelns sanne Gud.

Anders Gärdeborn
Talesman för föreningen Genesis

Publicerad i tidningen Dagen 2013-10-29

Debatt: Är kristen tro och evolution förenliga?

Kristen tro är en övertygelse om att Jesus Kristus var en historisk person som levde ungefär 5 f.Kr. ca 30 e.Kr. Jesus var (är) Guds ende Son som föddes genom ett mirakel, genom den helige Ande. Jesus levde ett syndfritt liv och dog för att försona mänskligheten med Gud. Försoningsverket fick sin triumfatoriska bekräftelse genom Jesu uppståndelse från de döda.

Kristen tro grundar sig på två historiska dokument: Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla testamentet berättar om världens och människans tillblivelse. Människan skapades till Guds avbild (1 Mos. 1-2). Från början var människan moraliskt klanderfri, men hon föll och Gud förkunnande en dom över människan. Hon skulle dö (1 Mos. 3). Sedan dess har mänskligheten varit underställd döden. Både världens tillblivelse och Jesus födelse, död och uppståndelse från de döda har varit mirakulösa handlingar där Gud har verkat för att förverkliga sina syften.

Utvecklingsläran å sin sida brukar beskrivas som en naturalistisk berättelse om hur universum, livet och människan har blivit till utan medverkan av någon övernaturlig makt. Allt liv är släkt med varandra. Människans härstamning från aplika föregångare utgör en viktig länk i denna berättelse. Hon är ett högtstående däggdjur. Människans moralförmåga är en biprodukt av evolutionen (Dawkins). Den huvudsakliga mekanismen bakom den föreställda evolutionen har varit det darwinistiska urvalet, som Darwin själv beskrev som något som "arbetar genom såväl livet som döden genom att bevara individer med gynnsamma variationer, och slå ut de som drabbas av ogynnsamma strukturförändringar." (Darwin, Om arternas uppkomst, Natur och Kultur, 1994, s. 150)

Nu inställer sig frågan: kan kristen tro harmonieras med utvecklingsläran? Det är tveksamt eftersom de har två radikalt olika utgångspunkter. Bakom den kristna tron ligger en Skapare med ett syfte med sin skapelse. Evolutionstron är mål- och meningslös en kosmisk olycka. Till detta kommer att den föreställda evolutionära processen är grym. Skulle Gud initiera och styra en framåtskridande process genom lidande och död för att få fram människan? Bibeln ger inget stöd för en sådan föreställning. Vi håller också med Birgitta Forsman (ateist och etikforskare) som skriver: "Den som inte kan förneka evolutionen men ändå vill behålla Gud väljer kanske att tro att evolutionen är Guds sätt att skapa världen. Själv hoppas jag att det inte är så, för om en medveten vilja valt att skapa de levande varelserna genom evolutionen med allt lidande den processen har medfört måste det vara en sadistisk vilja. Och en gud som är sadist är det värsta jag kan tänka mig." (Forsman, Arvet efter Darwin, Fri tanke, 2010, s. 277-278)

Enligt den kristna tron är lidandet i naturen en konsekvens av människans synd. Men om man nu skulle försöka förlika evolutionsläran med kristen tro, var skall man placera Adam och syndafallet? Evolutionsläran ger ingen plats för en historisk Adam. Utan Adam, inget fall. Teologen Arthur Peacocke skriver: "Det finns med andra ord ingen mening i att tala om ett 'fall' från en tidigare fullkomlighet. Det fanns ingen gyllene tidsålder, inget fullkomligt förflutet, inga individer och ingen Adam och Eva från vilka alla människor härstammar och har fallit ifrån och som var fullkomliga i sina relationer och beteende." (Arthur Peacocke, "The Challange and Stimulus of the Epic of Evolution to Theology", i Steven Dick, Many Worlds, Templenton Foundation Press, 2000 s. 97-99) Med andra ord är Bibelns berättelse om Adam enligt detta synsätt bara en myt, en saga.

Jesus död på korset är dock ett historiskt faktum. Den tomma graven är ett historiskt faktum. Den kristna kyrkan uppstod från det faktum att Jesus visade sig livs levande för lärjungarna. Hela Paulus resonemang kring Jesus försoning utgår från Adams historicitet (Rom 5:12ff och 1 Kor 15:20ff). Men om det aldrig fanns en första människa som föll, då dog inte Jesus på grund av Adams synd. Hans död skiljer sig då inte på något sett från andra människors död. Att hävda att den kristna tron kan harmonieras med biologisk evolution är ett önsketänkande som förutsätter en radikal omtolkning (förnekande) av centrala bibliska sanningar.

Paulus, Petrus, Jakob och miljoner andra har gett sina liv i övertygelsen om att Jesus kom för att rädda dem från den katastrofala olyckan (döden) som Adams fall bar med sig. Vi som håller fast vid den historiska kristna tron är i gott sällskap, men också vi måste vara beredda att lida för Jesus skull!

Vesa Annala, pastor och författare

Johannes Axelsson, NO-lärare

Anders Gärdeborn, talesman

Rolf Lampa, ordförande

Föreningen Genesis


Publicerad i tidningen Världen idag 2013-10-28

Kommentarsregler
Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ett nyhetsbrev via e-post är under uppstart. Anmäl dig i formuläret nedan för att prenumerera! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

* indicates required
Fler frågor & Svar » Fler videor » Fler händelser » Fler blogginlägg »