Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro

Snö och evolution

17 Feb 2018

Det snöar utanför fönstret och det tidigare grå grannskapet är plötsligt vitt och vackert. Det sägs att det inte finns, aldrig har funnits, och sannolikt aldrig kommer att finnas två identiska snöflingor. Statistiskt sett är det nämligen så osannolikt att den möjligheten i praktiken brukar anses som utesluten. Trots att snöflingorna alla är olika har de ändå, tack vare vattenmolekylens geometri, en gemensam sextalig symmetri. De skiljer sig från varandra därför att varje individuell snöflinga rör sig inne i molnen på ett unikt sätt under sin virvlande dans, som gör att de utsätts för varierande temperaturer och luftfuktigheter innan de så småningom landar på marken.

Lappkast.

Vi lever i en tid när evolutionsteorin knakar betänkligt i fogarna. Det märks inte så mycket i den allmänna debatten, och då rakt inte i skolans och universitetens undervisning eller i debatter mellan skapelsetroende och evolutionister. Men bland evolutionsbiologer råder idag en intensiv debatt om evolutionens mekanismer verkligen kan förklara biologiska innovationer (nya funktioner och strukturer). Allt fler röster höjs av övertygade evolutionister som betvivlar att de klassiska evolutionsmekanismerna mutationer och selektion är tillräckliga. Det som vi skapelse- och Intelligent Designanhängare hävdat i decennier. Det tar tid innan snöbollar kommer i rullning. Till råga på allt expanderar det alldeles nya område inom biologin som går under namnet epigenetik, och som innebär ytterligare utmaningar för evolutionismen. På vilka sätt finns inte utrymme att diskutera här, men vi kommer att ta upp det till behandling i kommande nummer av tidningen Genesis.

Vad har nu snöflingorna med krisen inom evolutionsteorin att göra? Jo, allt fler evolutionister har börjat snegla mot ett område inom matematik och fysik som kallas kaosteori. Där sysslar man med frågor som rör självorganisation. Exempel på detta kan vara hur vädersystem uppstår, hur virvlar i badkarsutlopp bildas och hur regelbundna kristaller uppstår när lösningar av ämnen indunstas eller avkyls – däribland snöflingor.

Tankarna går ungefär så här: Om en mångfald av regelbundna kristaller kan uppstå ur till synes slumpmässigt arrangerade system som en vattenlösning eller atmosfären, då kanske man genom att studera dessa processer kan hitta förklaringen till livets mångfald genom slumpmässiga processer. Man söker alltså efter evidens för idén att jordens organismer kan ha självorganiserat sig med hjälp av slumpens och naturens lagar.

I princip är det ju exakt samma orsaker som förutsätts vara drivkrafterna bakom den klassiska darwinismen, men det här är ett försök till en ny infallsvinkel eftersom mutationer och selektion inte längre känns lika solida.

Utifrån vårt skapelseperspektiv kan vi förstås luta oss tillbaka och betrakta de här försöken med ett överseende leende, eftersom vi förstår att de inte kommer att kunna leda någonstans. Hur kan vi vara så säkra på det?

Svaret är både enkelt och självklart: Alla livsformer bygger på information i DNA. Hur uppstår sådan?

Kan naturens lagar generera information? Naturens lagar är omutliga. Annars vore de inga lagar. De kan liknas vid böcker som alla innehåller en enda bokstav sida upp och sida ner. Under årmiljard efter årmiljard, i händelse av sådana.

Kan slumpen skapa information? Svar: Nej – vi vet alla att slumpen däremot är oerhört effektiv på att förstöra information som redan existerar. Det är det som är anledningen till att mutationer (slumpmässiga förändringar i DNA) genererar tusentals och åter tusentals gånger fler skadliga effekter än fördelaktiga på organismerna. Mutationer genererar vad som är raka motsatsen till de naturens lagar åstadkommer, nämligen total frånvaro av regelbundenhet.

Kristaller och virvlar uppstår genom en kombination av slumpens och naturens lagar. Detta är vad kaosteori och forskning om självorganisation handlar om. Snöflingornas skenbara komplexitet är inget annat än slumpmässiga kombinationer av naturlagarnas upprepade, lagbestämda mönster. I och för sig vackra, men tomma på meningsbärande information.

Men vad återstår då inom ramen för en naturalistisk/materialistisk världsbild som skulle kunna generera meningsfull information som den vi finner i DNA?

Ingenting.

Bortsett från en företeelse, som vi, inte tror, utan vet, varje ögonblick producerar meningsfull information i astronomiska mängder – medveten intelligens. Som du och jag. Och som Honom som en gång talade så att det blev – nyckelpigor, blommor, svampar, delfiner och människor, och allt däremellan.

Tänk vilka ekonomiska resurser som skulle kunna frigöras om man inom naturvetenskapen skulle våga skrota fruktlösa forskningsgrenar som bygger på det korrupta paradigmet att kosmos är planlöst och meningslöst. Och i stället satsa medlen på grenar som bär frukt. Som grundas på framtidens självklara paradigm att universums Skapare formade livet i kraft av sin makt, kreativitet, förutseende, genialitet, humor och allt annat positivt som kan nämnas.

Det blir tider det.

Nu har det slutat snöa.

Göran Schmidt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inget nytt från Genesis - Anmäl dig i formuläret nedan för att få vårt nyhetsbrev rakt i din e-postlåda någon gång per månad! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

OBS, Genom att anmäla dig, godkänner du vår policy för behandling av personuppgifter. Läs därför den först, innan du anmäler dig.

*-markerade fält är obligatoriska.
Fler frågor & Svar » Fler videor » Fler händelser » Fler blogginlägg »