Tjugo stora vetenskapsmän som sett Gud bakom skapelsen

Idag anser många att gudstron måste hållas skild från vetenskapen. Därför menar man att skapelsetron och idéerna om en intelligent design hör till religionens område och inte vetenskapens värld.

Men för alla de vetenskapsmän som byggde upp den moderna vetenskapen var det inte alls så. De såg gudstron som ett naturligt inslag i deras vardag och något som inspirerade dem i deras vetenskapliga arbete och gjorde dem till ödmjuka vetenskapsmän.

De flesta av dem som har lagt grunden till den moderna vetenskapen har varit kristna och bibeltroende med en övertygelse om att det finns ens skapare bakom både universums och livets uppkomst. Här är några exempel:

1. Nicolaus Copernikus (1473-1543)

Polsk astronom, matematiker och läkare. Han beskrev redan år 1543 hur jorden roterar kring sin axel och hur den och de andra planeterna kretsar kring solen:'

Att lära känna Guds mäktiga verk, att uppfatta hans visdom och överhöghet och makt och att till en del förstå hur hans lagar fungerar, det måste säkert vara ett tilltalande och acceptabelt sätt att tillbe den Högste på.

2. Francis Bacon (1561-1626)

Engelsk filosof, vetenskapsman, statsman och författare. Han är en av upphovsmännen till den moderna filosofin:

Med bara liten kunskap om vetenskapen blir en människa ateist, men efter ett djupare studium av vetenskap börjar man tro på Gud. .. Ateism sitter mer i läpparna än i människans hjärta.

3. Galileo Galilei (1564-1642)

Italiensk astronom, fysiker och ingenjör. Han har kallats för universalgeni och betraktats som astronomins och den moderna fysikens fader. Han uppfann termoskopet och observerade de fyra största satelliterna kring Jupiter:

Jag känner inte mig tvungen att tro att samme Gud som har utrustat oss med känslor, förnuft och intelligens skulle ha menat att vi inte skulle använda något av det.

4. Johannes Kepler (1571-1630)

Tysk astronom, matematiker och fysiker. Keplers lagar om himlakropparnas elliptiska rörelser hjälpte senare Isaac Newton att framställa sina teser om gravitationen:

Vetenskap är när man försöker tänka Guds tankar efter honom. ... Det stora syftet med att undersöka världsalltet är att upptäcka den förnuftiga ordning och den harmoni som Gud har lagt ner i det och som han har uppenbarat för oss genom matematikens språk.

5. René Descartes (1596-1650)

Fransk matematiker, fysiker, filosof och kristen skribent:

Med ”Gud” menar jag något som är utan gräns, oberoende, enastående mäktig och som skapade både mig själv och allting annat som existerar. Alla dessa egenskaper är sådana att man måste dra slutsatsen att Gud med nödvändighet existerar.

6. Blaise Pascal (1623-1662)

Fransk matematiker, fysiker, filosof och kristen skribent:

Om jag tror på Gud och ett liv efter detta, och du inte gör det och det inte heller finns någon Gud, så har vi båda förlorat när vi dör. Om det däremot finns en Gud, så förlorar du fortfarande, medan jag vinner allting.

7. Robert Boyle (1627-1691)

Anglo-irländsk naturfilosof, kemist, fysiker och uppfinnare. Han betraktas som en av grundarna till modern kemi. Han är mest känd för Boyles lag, som beskriver förhållandet mellan tryck och volym i en gas:

Gud är universums upphov och grundaren av lagarna om rörelse. Genom att lära känna hans verk, lär vi också känna honom. I Bibeln får den okunnige lära sig all nödvändig kunskap och den allra mest kunnige lär sig att upptäcka sin okunnighet.

8. Sir Isaac Newton (1642-1727)

Engelsk naturvetenskapsman, matematiker och teolog, som av många anses vara världens störste vetenskapsman genom tiderna:

Gud skapade allting efter deras antal, mått och vikt. .. Om alla andra bevis saknas så skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens. .. Jag har en grundläggande tro på Bibeln som Guds ord, skriven av dem som var inspirerade. Jag studerar Bibeln varje dag.

9. Carl von Linné (1707-1778)

Svensk botaniker, läkare, geolog och zoolog. Han var den som lade grunden till den moderna systematiken, som grupperar växter och djur:

När man sitter här under sommaren och lyssnar till göken och alla de andra fåglarnas sånger, insekternas surrande ljud och tittar på blommornas gnistrande färger, då blir man helt stum inför Skaparens verk.

10. Alessandro Volta (1755-1827)

Italiensk fysiker, som gjorde viktiga insatser i utvecklingen av elektriska apparater. Han uppfann det första elektrokemiska batteriet. Den elektriska enheten Volt och asteroiden 8208 Volta är uppkallad efter honom:

Tack vare Guds särskilda nåd har jag aldrig, vad jag vet, vacklat i min tro. ..Jag tackar ständigt Gud, som har fyllt mig med denna tro som jag vill behålla både i liv och död.

11. André-Marie Ampère (1775-1836)

Fransk fysiker och matematiker, som anses vara en av upptäckarna av elektromagnetismen. Enheten ampere som mäter elektrisk ström har fått sitt namn efter honom:

Tro på Gud och hans försyn, ett kommande liv, upprättandet av det goda, domen över det onda, storheten och sanningen i Kristi läror, uppenbarelsen av denna lära genom en särskild gudomlig inspiration med syfte att rädda människosläktet.

12. Michael Faraday (1791-1867)

Brittisk fysiker och kemist. Han anses vara en av historiens största vetenskapsmän. Tack vare honom har elektricitet kunnat användas inom teknologi. SI-enheten för kapacitans, Farad, har fått sitt namn efter honom:

Naturens bok, som vi måste läsa, har skrivits med Guds finger. .. Varför skulle människor gå vilse, när de har den välsignade Boken att vägleda dem. .. Jag skall få vara med Kristus och det är tillräckligt för mig

13. James P. Joule (1818-1889)

Brittisk fysiker som betraktas som värmelärans fader och gav namn till SI-enheten för energi, Joule. James Joule var en övertygad kristen:

Målet efter att ha lärt känna Gud och lyda hans vilja, måste vara att få kunskap om en del av hans visdom, makt och godhet som visar sig i hans skapelseverk. .. Det är uppenbart att när man lär känna naturlagarna så betyder det samtidigt att man också lär känna Guds tankar som är uttryckta där.

14. Louis Pasteur (1822-1895)

Fransk kemist och biolog. Han var den moderna mikrobiologins pionjär och utvecklade ett vaccin mot rabies:

Ju mer jag studerar naturen, desto mer förundrad blir jag över Skaparens verk. Vetenskapen för människor närmare Gud. ..Ompröva ofta dina prioriteringar och låt Gud komma först.

15. Lord W. Kelvin (1824-1907)

Irländsk matematiker, fysiker, ingenjör och uppfinnare. Känd för sina matematiska analyser av elektricitet och formulering av termodynamikens lagar:

Jag tror att ju mer noggrant man studerar vetenskapen, ju längre tar det oss bort från något som kan liknas vid ateism. Och om du studerar vetenskapen djupt nog och länge nog, kommer det att tvinga dig att tro på Gud. ..Att mäta något är att veta något.

16. James Clerk Maxwell (1831-1879)

Skotsk matematisk fysiker och vetenskapsman. Han är ansvarig för den klassiska teorin om elektromagnetisk strålning. Maxwells ekvationer för elektromagnetism har kallats för ”den andra stora föreningen i fysiken”:

Vetenskapen har ingen kompetens för att själv resonera kring skapelsen av materia ur ingenting. Vi har nått den yttersta gränsen för vårt tänkande, när vi har erkänt att eftersom materian inte kan vara evig och existera av sig själv, måste den ha blivit skapad.

17. Max Planck (1858-1947)

Tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket gav honom Nobelpriset i fysik. Han har gett namn åt Plancks konstant:

Efter att ha studerat atomen, kan jag berätta att det finns inget liknande! All materia bildas och består bara tack vare en kraft som får atompartiklarna att vibrera och hållas samman i det minsta av alla solsystem – atomen. .. Bakom denna kraft finns det ett medvetet, intelligent Förnuft eller Ande.

18. James Jeans (1877-1946)

Engelsk fysiker, astronom och matematiker. Jeans är en av grundarna grundare av brittisk kosmologi och gav många viktiga bidrag inom fysiken:

Universum börjar mer att se ut som en stor tanke än som en maskin. Den förnuftiga tanken verkar inte längre vara en slumpartad inkräktare i materiens värld utan snarare en skapare och den som styr över materien. Livet existerar i universum enbart för att kolatomen har vissa exceptionella egenskaper.

19. Albert Einstein (1879-1955)

Tysk-amerikansk fysiker av judisk börd. Han utvecklade relativitetsteorierna, som medförde en revolution inom fysiken. Han anses ha varit en av 1900-talets mest framträdande personer:

Trots den harmoni som finns i kosmos, som jag med mitt begränsade förstånd kan upptäcka, finns det ändå människor som säger att det inte finns någon Gud. Särskilt arg blir jag när de citerar mig till stöd för sådana åsikter.

20. Max Born (1882-1970)

Tysk matematiker och fysiker. Han fick Nobelpriset i fysik år 1954. Han var en av de elva som skrev på Russel-Einsteinmanifestet:

De som påstår att vetenskapliga studier gör en människa till ateist, måste vara ganska dumma människor. ..Det finns två sorter av troende som kan ifrågasättas. De som tror på det otroliga och de som tror att tron måste överges och ersättas av ”den vetenskapliga metoden”.