Varför det finns två skapelseberättelser i Bibeln? Vad är det för olikheter/likheter mellan dem?

Utförligt svar

När du nämner två skapelseberättelser syftar du antagligen på 1 Mos 1:1 - 2:4a och 2:4b-23 som två separata skapelseberättelser. Egentligen finns det bara en skapelseberättelse i Bibeln. (1 Mos 1:1 - 2:4a). Den är en kronologisk återgivning av skapelseverket, hur skapelsen gick till och i vilken ordning. Enligt versen i 2:4a fullbordades skapelseverket i och med att Gud vilar från sitt verk. Man brukar tala om skapelseveckan. Och fortfarande har vi denna tidsenhet i bruk.

Berättelsen i 1 Mos 1 börjar med det universella (himlen och jorden) och slutar med det partikulära i och med människans skapelse. Förståelsen av att det finns bara en egentlig skapelseberättelse stöds av det speciella uttrycket, "toledot", som finns i den hebreiska texten i 2:4a och som är översatt med ordet "berättelsen" i den svenska översättningen. Ordet har översatts med "släkttavla" i 1 Mos 5:1 i Bibelkommissionens nyöversättning (jfr också 6:9; 10:1; 11:10, 27). I den grekiska översättningen av GT, Septuaginta, har man använt ordet geneseos, "släkt" i båda fallen (2:4a och 5:1). Texten i LXX (förkortning för Septuaginta, d.v.s. en grekisk översättning av Gamla Testamentet från ca 200 f.Kr.) i 5:1 lyder: "biblos geneseos anthropon" ("människans/Adams släkttavla"). 2:4a återger LXX med "biblos geneseos ho ouranon kai tes ges" ("himlens och jordens släkttavla", jfr också Matt 1:1 där samma uttryck förekommer i NT, "Släkttavla för Jesus Kristus", "biblos geneseos Iesou Christou").

Den s.k. andra skapelseberättelsen i 2:4b - 23 koncentrerar sig på människan och hennes ställning/plats i skapelsen (2:15-20, jfr 1:26). Denna berättelse kan också - om man så vill - sammanföras med syndafallsberättelsen till en enhet. Och då utgör 2:4b-25 en bakgrund till människans fall. Oavsett hur man sammanför texten i 2:4b-23 så kvarstår faktum att Första Moseboken egentligen bara innehåller en skapelseberättelse, bara en kosmogoni ("ursprungsberättelse" som den tekniska termen lyder). När teologerna ganska sent på 1700 och 1800-talet började "se" två skapelseberättelser i Första Moseboken hänger detta samman med den filosofiska och vetenskapliga utvecklingen på den tiden. Den moderna bibelkritiken uppstår och man börjar spekulera och splittra sönder bibeltexter. Den s.k. första skapelseberättelsen skulle enligt dessa spekulationer härstamma från den s.k. prästskriften ("P", en hypotetisk redaktör) och den andra från jahvisten "J" (likaväl en hypotetisk redaktör).

Vesa Annala & Webbred