Bibelns skapelseberättelse

Frågor och svar om biblisk skapelse. [table-of-content]

Varför är just Bibelns skapelseberättelse är sann? Varför inte någon annan religions?

Man kan på vetenskaplig grund argumentera för att naturen är skapad, t.ex. genom att studera den design som finns i naturen. Man kan dock inte använda vetenskap för att få svar på frågan om vem som skapade. Här får vi istället använda oss av uppenbarad kunskap för att få svar och inte vetenskaplig kunskap.

På din fråga om varför just Bibelns skapelseberättelse är sann har jag två svar:

Som kristen menar jag att Bibelns berättelse är mer tillförlitlig än de andra religionernas. Man kan t.ex. peka på uppgifter i Bibeln som ingen människa själv kunnat veta (som t.ex. arkens perfekta mått), dess röda tråd (trots 40 oberoende författare under 2000 år), uppfyllda profetior etc. Man kan också peka på detaljer i skapelseberättelsen som verkar stämma med naturen, som t.ex. att Gud skapade "inom sina sorter", att jorden faktiskt varit täckt av ett ånghölje ("fästet" i 1 Moseboken) och att en världsvid översvämmning (syndaflod) skett i verkligheten (genom sediment med deras fossila innehåll). (Som du märker närmar sig de senaste punkterna en vetenskaplig argumentation för Bibelns tillförlitlighet.) De andra religiösa urkunderna är inte utan sanningar de heller. T.ex. finns en flodberättelse i flera hundra olika berättelser med många gemensamma element som t.ex. att orsaken var synd, en familj blev räddad i en båt, djur fanns med etc. Till och med regnbågen finns nämnd på flera andra ställen än i Bibeln. Detta talar för att mänsklighetens "kollektiva minne" av verkliga historiska händelser finns dokumenterat på fler ställen än i Bibeln. Bibeln gör inte anspråk på att innehålla hela sanningen, men det som står är sann sanning. Och här är den ensam. Bibelns viktigaste budskap är ju inte heller skapelsen utan vem Jesus är och vad Han gjort för oss, och här är Bibeln unik i sin berättelse.

Anders Gärdeborn

Varför det finns två skapelseberättelser i Bibeln? Vad är det för olikheter/likheter mellan dem?

När du nämner två skapelseberättelser syftar du antagligen på 1 Mos 1:1 - 2:4a och 2:4b-23 som två separata skapelseberättelser.

Egentligen finns det bara en skapelseberättelse i Bibeln. (1 Mos 1:1 - 2:4a). Den är en kronologisk återgivning av skapelseverket, hur skapelsen gick till och i vilken ordning. Enligt versen i 2:4a fullbordades skapelseverket i o m att Gud vilar från sitt verk. Man brukar tala om skapelseveckan.Och fortfarande har vi denna tidsenhet i bruk. Berättelsen i 1 Mos 1 börjar med det universella (himlen och jorden) och slutar med det partikulära i o m människans skapelse.

Förståelsen av att det finns bara en egentlig skapelseberättelse stöds av det speciella uttrycket, toledot, som finns i den hebreiska texten i 2:4a och som är översatt med ordet "berättelsen" i den svenska översättningen. Ordet har översatts med "släkttavla" i 1 Mos 5:1 i Bibelkommissionens nyöversättning (jfr också 6:9; 10:1; 11:10,27. I den grekiska översättningen av GT, Septuaginta, har man använt ordet geneseos, "släkt" i båda fallen (2:4a och 5:1). Texten i LXX (förkortning för Septuaginta, dvs en grekisk översättning av Gamla Testamentet från ca 200 f.Kr.) i 5:1 lyder: "biblos geneseos anthropon" ("människans/Adams släkttavla"). 2:4a återger LXX med "biblos geneseos ho ouranon kai tes ges" ("himlens och jordens släkttavla", jfr också Matt 1:1 där samma uttryck förekommer i NT, "Släkttavla för Jesus Kristus", "biblos geneseos Iesou Christou").

Den s k andra skapelseberättelsen i 2:4b - 23 koncentrerar sig på människan och hennes ställning/plats i skapelsen (2:15-20, jfr 1:26). Denna berättelse kan också - om man så vill - sammanföras med syndafallsberättelsen till en enhet. Och då utgör 2:4b-25 en bakgrund till människans fall.

Oavsett hur man sammanför texten i 2:4b-23 så kvarstår faktum att Första Moseboken innehåller egentligen bara en skapelseberättelse, bara en kosmogoni ("ursprungsberättelse" som den tekniska termen lyder).

När teologerna ganska sent på 1700 och 1800-talet började "se" två skapelseberättelser i Första Moseboken hänger detta samman med den filosofiska och vetenskapliga utvecklingen då. Den moderna bibelkritiken uppstår och man börjar spekulera och splittra sönder bibeltexter. Den s k första skapelseberättelsen skulle enligt dessa spekulationer härstammar från den s k prästskriften ("P", en hypotetisk redaktör) och den andra från jahvisten "J" (likaväl en hypotetisk redaktör).

Vesa Annala

När skapades jorden enligt bibeln?

Ibland har man försökt att räkna ut ett exakt datum för skapelsen. En sådan beräkning slutar på en skapelse år 4004 före Kristus. Metoden är att följa de släktkrönikor som finns i Bibeln, där det står hur gammal en viss person var innan han fick sitt barn, och hur gammalt barnet var innan han fick sitt barn osv. Sedan är det bara att addera. Problemet med denna exakta beräkning är att berättartekniken på denna tid var att om man skrev att "x är far till y" kunde man mena "x är farfar till y" eller "x är farfarsfar till y". Exakta beräkningar går därför inte att göra, vilket också visar sig i att man får lite olika resultat beroende på var i Bibeln man läser. Samma släktföljd kan nämligen finnas dokumenterad i Bibeln på flera ställen, men med "luckor" på olika ställen.

Jag tror därför inte att någon exakt ålder är möjlig att beräkna utifrån Bibeln. Lika lite tror jag dock man kan få in de miljarder år som utvecklingsläran kräver. Det vore att göra totalt våld på texten och berättelsen. Många skapelsetroende tror att 10.000 - 20.000 år är en trolig ålder för jorden.

Anders Gärdeborn

Var dagarna i skapelseberättelsen bokstavliga dagar? Står det inte i Bibeln att "en dag är som tusen år"?

Frågan syftar på det Petrus skriver i 2 Petrusbrevet 3:8 (som bygger på Psalm 90:4): "Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag." Kan inte detta tillämpas på de sju skapelsedagarna i skapelseberättelsen, så att skapelsedagarna egentligen syftar på långa tidsperioder?

Nej, det kan det inte.

För det första talar skapelseberättelsen om bokstavliga dygn. Det talas där om solen och månen som skulle skilja på dag och natt, osv. Alla stilistiska och språkliga analyser av texten säger att texten är avsedd att förstås bokstavligt. I ett av de tio budorden motiveras vilodagen så här: "Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag." (2 Mos 20:11) Att vila en bokstavlig dag i veckan motiveras alltså med att Gud skapade på sex bokstavliga dagar, men vilade på den sjunde.

För det andra ska man inte rycka loss citat som "en dag är som tusen år...". Man måste läsa den texten i sitt sammanhang och inte använda lösryckta citat för att försöka "bevisa" något. Varken texten i 2:a Petrusbrevet eller Psaltaren 90 är någon "matematisk formel" som man ska applicera på skapelseberättelsen. (Varför inte i så fall göra det på fler texter i Bibeln, och t.ex. börja tro att Jesus uppstod från de döda efter 3000 år i stället för tre dagar?!) 2 Pet. 3:8 är i ett sammanhang som handlar om att vi kristna inte ska bli frustrerade över att Gud dröjer; "en dag är som tusen år" är en bild på att Gud ser på tiden på ett annat sätt än vi människor. I Psalm 90 används uttrycket för att understryka att Gud är evig medan vi människor är dödliga.

Paul Annala

Det står i 1 Mos. 1:1: "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord." Kan inte begynnelsen mycket väl ha varit för flera miljarder år sedan?

Vad vet vi om begynnelsens tidpunkt? Det första hebreiska ordet i 1 Mos 1:1 heter "bereshit". Ordet består av prepositionen be och ordet reshit. Reshit kommer från roten "rosh" som betyder "huvud" som t ex i en käpp (se t ex 1 Kung. 8:8 "spetsar"). Reshit betyder också "först" (se t ex 2 Mos 23:19 "första"). Samma ord (reshit) används t ex i 1 Mos 10:10 "början", Jer 28:1 "början".

Enligt Jesus omfattade "början" eller "begynnelsen" skapelseveckan. I Matt 19:4 använder han det grekiska ordet som Septuaginta (GT på grekiska) har som första ord i 1 Mos 1:1, arche, "början" som motsvarar hebreiskans reshit. Den sjätte skapelsedagen tillhörde enligt Jesus början eller omfattades av början. Början slutar i och med den sjunde dagen då Gud hade "fullbordat" hela skapelsen.

Utan att blanda in kosmologiska spekulationer om universums ålder, kan man utifrån Bibeln säga att begynnelsen var för ca 10 000 år sedan, beroende på vilken handskriftstradition man följer.

Vesa Annala

Står det någonstans i Bibeln om dinosaurier eller kan man någonstans utröna att de beskrivs?

Ja, antagligen gör det det! I Job 40:10-19 beskrivs ett djur som kallas Behemot. Det är uppenbarligen ett stort landdjur, och beskrivningen skulle kunna passa in på en stor dinosaurie. Ingen vet vad Behemot (ett hebreiskt ord) är för djur; en del tror att det är en elefant eller flodhäst, men det skulle mycket väl kunna vara ett ännu "häftigare" djur.

Därefter i Job 40:20-41:25 beskrivs ett annat djur, Leviatan, som uppenbarligen lever i havet. (Det omnämns också i Job 3:8 och Ps. 104:26.) En tolkning säger att det är en krokodil, men personligen ser jag problem i t.ex. 41:9-12 där Leviatan beskrivs som ett eldsprutande djur! - Tanken om eldsprutande djur finns ju också t.ex. i de gamla kinesiska berättelserna om drakar!

Nu kan man ju fråga sig om inte ovannämnda verser i Jobs bok är symboliska eller poetiska, och därför inte ska tolkas alltför bokstavligt? Sammanhanget är kapitlen 38-41, där Gud svarar Job och beskriver den storslagna natur Han har skapat, och sin egen storhet. Att verserna är poetiska är ju helt klart, men observera att det är en poetisk beskrivning av en verklig natur! Det talas om regn, blixtar, is, snö, stjärnbilder, lejonen som jagar mat åt sin avkomma, oxar, den dumma strutsen som lägger ägg i sanden, hästar som frustar osv. i dessa kapitel. Och 40:10 börjar ju: "Se Behemot, han är ju mitt verk såväl som du..." Skulle "du" (dvs Job som Gud talar direkt till) förstås bokstavligt, medan Behemot ska förstås symboliskt? Nej, den enda konsekventa tolkningen av texten i sig är att det är en poetisk (och delvis retorisk) beskrivning av den natur Job kan se runtomkring sig, och syftet är att Gud så att säga vill "sätta Job på plats".

Vidare vet vi att Jobs bok är mycket gammal, kanske t.o.m. den äldsta boken i Bibeln. Job levde antagligen ganska kort efter syndafloden, kanske ungefär samtidigt med Abraham. Att det på den tiden fanns dinosaurier är fullt möjligt; många skapelsetroende menar att de dog ut en tid efter syndafloden pga ogynnsamma förhållanden. Många djurarter dör ju ut även idag, så det är inget orimligt eller konstigt i den tanken!

Alltså: min personliga tolkning är att verserna i Job beskriver riktiga "häftiga" djur (som tydligen inte finns idag). Kanske är det dinosaurier, kanske är det något annat. Det är i alla fall möjligt att tolka texterna som beskrivning av dinosaurier, men helt säker kan man naturligtvis inte vara.

Paul Annala

Hur kunde människan leva tillsammans med en dinosaurie som Tyrannusarus Rex, som man vet var det värsta rovdjur världen skådat?

Dinosaurierna var inte alls så blodtörstiga som många ofta tror (och som ofta visas i olika filmer m.m.). Deras tänder och tandfästen var helt enkelt inte tillräckligt stadiga för att kunna ha klarat av de blodiga slagsmålen med olika djur. Och fossilerat dinosaurieavföring visar att dinosaurierna i huvudsak var växtätare! Tro alltså inte på den populära men felaktiga bilden av att dinosaurier var blodtörstiga bestar!

Glöm inte heller att "genomsnittsdinosaurien" var ungefär lika stor som en häst (det har ju funnits många dinosauriearter; en av de största var T-Rex, andra arter var små som ödlor), så i det perspektivet var inte den "märkvärdigare" än andra djur.

Om dinosaurierna var fredliga var de alltså inget hot mot människan. Och även om de hade käkat människor betyder ju inte det att människan inte kunde leva med dem; det finns ju än idag rovdjur som kan ha ihjäl människor (björnar, krokodiler, hajar, lejon osv), även om det inte är mer än några personer per år som stryker med...

Dinosaurierna dog sannolikt ut kort efter Noas flod p.g.a. dramatiskt ändrade klimatförhållanden. Många andra djur har också dött p.g.a. sämre förhållanden, så det är inget "konstigt" med att djur dör ut. Man räknar med att varje dag utrotas ungefär en växt- eller djurart i världen (av de uppskattningsvis cirka 30 miljoner arter som finns)!

Paul Annala

Hur kommer det sig att människor levde i flera hundra år enligt första moseboken?

Människans kropp förnyas hela tiden: gamla celler dör och nya bildas. Åldrandet och döden beror på att denna process avbryts. Men skulle processen inte avbrytas skulle människan kunna leva mycket länge, i princip i evighet; det finns i den mekanismen inget som säger att människan måste dö. (Det finns i och för sig s.k. telomerer (DNA-sekvenser i ändarna på kromosomerna) som förkortas vid varje celldelning, och som därmed verkar sätta en gräns för hur många gånger en cell kan dela sig. Men cancerforskning har också visat att det finns enzymer som kan avbryta denna förkortning, vilket leder till att cancerceller inte åldras i samma takt som vanliga celler.)

Det finns två faktorer som gör att människan skulle mycket väl kunna ha levat flera hundra år så som det beskrivs i Första Mosebok:

Människans arvsmassa var mycket friskare kort efter skapelsen; många genetiska defekter som bidrar till sjukdom och åldrande fanns inte då. Klimatet/miljön på jorden var mycket gynnsammare innan Noas flod. Sannolikt omgavs jorden av ett skyddande ånghölje, vilket skulle ha skyddat mot skadlig strålning och skapat ett växthusklimat (vilket även skulle förklara varför man hittar t.ex. fossil av tropiska växter på Grönland). Man ser i 1:a Mosebok att människans ålder sjunker dramatiskt efter floden.

Dessa två faktorer kombinerat med att inget biologiskt säger att människan *måste* dö är den vanliga förklaringen till de långa livslängderna.

Paul Annala

Att växter dör och bryts ner, att djur äts upp av andra djur osv: Hur går det ihop med Edens paradis? Skapade Gud dessa ekologiska samband?

Omformulerat: När ett blad faller av ett träd äts det upp och bryts ner av en mängd organismer - svampar, bakterier, insekter m.m. Näringsämnena används sedan för tillväxt i t.ex. ett annat träd. Hela kretsloppet i naturen hänger ihop genom död till liv. Näringskedjorna bygger på att olika djur blir uppätna i olika steg. Hur går detta ihop med Edens lustgård? Är död och lidande olika för en amöba, skalbagge, groda eller hare? Kan man se alla de intrikata ekologiska sambanden som ett tecken på Guds oerhörda fantasi eller som ett nödvändigt ont efter syndafallet?

Du undrar om de ekologiska sambanden, som ju innehåller "död", fanns redan i Edens lustgård eller om de är ett resultat av syndafallet. Svaret är inte självklart och jag vill inte vara kategorisk i frågan. Men jag kan förmedla lite av mina tankar kring den.

Det hebreiska ordet för 'skapa ur intet' heter bara och det används endast på tre ställen i skapelseberättelsen i Bibeln:

• Då Gud skapar materien på första dagen (1 Mos 1:1).
• Då Gud skapar de högre djuren på femte dagen (1 Mos 1:21).
• Då Gud skapar människan på sjätte dagen (1 Mos 1:27).

Det är alltså bara vid dessa tre tillfällen som något helt nytt kommer in i skapelsen. I alla övriga fall så används ord som "dana", "göra" eller "frambringa", dvs Gud omformar redan befintligt material. Kanske skapas människans tre delar, kropp, själ och ande, vid var och en av dessa tre tillfällen. Högre djur skulle i så fall ha själ, eller "liv", men skiljer sig från människan eftersom de inte har ande.

Nu till det relevanta för din fråga. Växter "frambringas" på tredje dagen (1 Mos 1:12) och de kom således innan Gud skapar "liv" på femte dagen. Insekter, bakterier och andra lägre djur nämns inte i skapelseberättelsen, men jag skulle kunna tänka mig att även de skapades innan femte dagen. Detta skulle innebära att växter och lägre djur inte har "liv" i samma betydelse som de högre djuren, och de kan således ha varit del i ekologiska samband redan innan "död" kom in i världen som resultat av människans synd.

Detta stämmer också med vad Bibeln lär om vilken föda som var tillåten. Innan syndafallet var männisor och djur hänvisade till vegetarisk föda (1 Mos 1:30-31). Att äta sådant kan således inte ha inneburit dödande. Det är först efter syndafallet (och även efter syndafloden) som människor får tillåtelse att äta kött (1 Mos 9:2-3). Då fanns ju redan synden och döden i världen.

På samma sätt kom sannolikt rovdjursbeteendet in efter syndafloden. Detta stämmer också med teorierna om den kargare värld som floden lämnade efter sig. Vegetarisk föda räckte helt enkelt inte till så djuren gav sig på varandra istället.

Sammanfattningsvis, jag tror att ekologiska system på låg nivå existerade i Edens lustgård. Däremot har de som inbegriper dödandet av högre djur (rovdjur m.fl.) utvecklats som ett resutat av människans synd.

Anders Gärdeborn

Om Gud skapade bara två människor, Adam och Eva, drabbas inte då släkten utav incest? Varifrån kom då de andra människorna (om så var fallet)?

Enligt Bibeln skapade Gud två människor. Hela dagens mänsklighet härstammar alltså från dessa. Detta innebär naturligtvis att Kain, Abel och Set (Adams och Evas söner) måste fått barn med sina systrar. Jag tror inte detta kallas incest, men väl syskonäktenskap. Detta låter väl osmakligt?

Nja, inte nödvändigtvis. Vi får komma ihåg att dagens juridiska och moraliska förbud mot syskonäktenskap har en biologisk orsak. Risken för genetiskt överförbara sjukdomar ökar ju dramatiskt ju närmare släkt föräldrarna är med varandra. Idag är det således både moraliskt och juridiskt fel med syskonäktenskap, vilket har präglat vårt medvetande så vi får dålig smak i munnen då vi hör talas om det.

Men på Adams och Evas tid fanns inga genetiskt överförbara sjukdomar. Gud skapade en helt igenom god värld med en perfekt och oförstörd genetisk kod. Således fanns ingen biologisk orsak att avstå från syskonäktenskap. Det kan därför inte heller varit moraliskt fel. Jag tror ingen tänkte med avsmak på det heller.

Syndafallet innebar en katastrof för Guds skapelse. Ondskan började breda ut sig. Ett uttryck för detta var att den genetiska koden började mutera och genetiska sjukdomar började uppträda. I denna fallna värld innebär det en risk att gifta sig med nära släktingar och det har således blivit moraliskt felaktigt.

Anders Gärdeborn

Kan ni se något samband mellan bibelns skapelseberättelse och andra länders skapelsemyter?

Ja, det kan mycket väl finnas likheter. Om det är samma historiska händelse som ligger bakom de olika berättelserna är det ju naturligt att det finns likheter.

Muntlig tradition kan naturligtvis förvränga berättelserna men det finns säkert korn av sanning i de flesta. Detta är också mycket tydligt om vi tittar på syndaflodsberättelser. Det finns många olika berättelser från helt skilda kulturer som alla berättar om en stor översvämningskatastrof. Också många andra element är lika i många av berättelserna, som t.ex. att floden kom som resultat av synd, att en båt blev räddningen, att endast ett litet antal människor från samma familj överlevde.

Även regnbågen finns i flera av berättelserna. Många använder detta som kritik mot Bibeln. Den har helt enkelt skrivit av ännu äldre berättelser, menar de. Men i själva verket är likheterna ett tungt argument att en verklig, historisk, händelse ligger bakom.

Anders Gärdeborn

Källor/vidareläsning: Annala Aila & Vesa, Skapelseberättelsen och Floden i ett historiskt och arkeologiskt perspektiv, Arfus, 1999

Bibeln talar om att regnbågen kom efter syndafloden. Men regnbågen är ju så att säga en egenskap som alltid funnits hos vattnet. Är inte detta motsägelsefullt?

Jag har själv tyckt att Gud lurades då Han i 1 Mos 9:12-17 använder regnbågen (som väl alltid funnits?) som ett tecken på sitt förbund med Noa.

Men ett vanligt skapelsescenarium talar om ett ånghölje som täckte jorden vid skapelsen och innan floden. Det finns flera bibelverser som indikerar ett sådant, tex 1 Mos 1:6-8 & 1 Mos 2:5-6. Under ett ånghölje finns inget direkt solljus (bara diffust) och inga regnbågar bildas. Detta ånghölje kom i obalans vid floden och regnade ner. Därför fanns direkt solljus för första gången efter floden och människorna såg regnbågen för första gången.

Anders Gärdeborn

Finns det hemliga koder i Bibeln?

Jag tolkar frågan som att den syftar på "hemliga" koder i stil med de som Michael Drosnin skrev om i sin bok Bibelkoden.

Svaret är: Nej. Bibelns centrala uttrycksformer är ord, inte enstaka bokstäver.

Den enda egentliga hemligheten ("mysterier") Bibeln talar om har med Jesu person att göra. Men också denna hemlighet har blivit uppenbarad genom Skriften. Aposteln Paulus uppmuntrar varje bibelläsare att läsa texterna naturligt utan föreställningar om underliggande "djupare" nivåer av budskap: "I det som vi skriver till er ligger ingenting annat än det ni läser och även kan förstå." (2 Kor 1:13).

Förutom vad Bibeln säger om sig själv (se ovan), så finns det en del rationella argument mot hemliga koder.

1. Det är inte så att det finns exakt en hebreisk grundtext bevarad, det finns flera. Och dessa är inte original utan kopior. Och dessa kopior skiljer sig åt en del; i det stora hela överensstämmer de, men skiljer sig åt i stavning, vissa kopior har med vissa avsnitt som saknas i andra. Osv. Att utläsa budskap ur t.ex. var 8:e bokstav är därför mycket "skakigt": det räcker ju med att man tar ett annat manuskript som saknar en bokstav för att alltihop ska falla, eller man får åtminstone ett helt annat ord!
2. Det hebreiska skriftspråket saknar vokaler, därför kan en kombination konsonanter lätt läsas ut som lite vad som helst. Samma funkar ju även på svenska: tänk dig att du ser "ordet" GRS. Vad tror du jag tänkte skulle stå där? Stoppa in lite vokaler: vad kan det bli? GRÄS? GRUS? GRIS?

   En del bibelkodsförespråkare har hävdat att ordet Jesus (Yeshua på hebreiska) förekommer massvis med gånger i Gamla Testamentet. Det låter kanske häftigt, men om man vet att det namnet på hebreiska skrivs med bara tre konsonanter, och att dessa konsonanter dessutom råkar vara de tre vanligaste konsonanterna, ja då är det inte alls något märkligt med det hela.

3. "Bibelkodarna" brukar ta bibeltexten och ta bort alla mellanrum mellan orden, och sedan ordna dem i ett "korsord", och sedan hittar man "budskap" även vertikalt och diagonalt. Problemet är: hur vet man hur "bred" korsordet ska vara? Låt mig ge ett exempel: jag tar meningen "Här finns ett hemligt budskap", och gör om den till ett antal sådana "korsord":

   H Ä R F I N N S E T T H E M L I G T B U D S K A P

   H Ä R F I N N S E T T H E M L I G T B U D S K A P

   H Ä R F I N N S E T T H E M L I G T B U D S K A P

   Vilket är mest "rätt"? Det första som är fem bokstäver brett? Det andra? Eller den tredje? Du kan också roa dig med att hitta "budskap" i alla dem. I den första hittar du ordet "fem" vertikalt i fjärde kolumnen. (Du hittar faktiskt "femba" - är det kanske en förutsägelse om sånggruppen "Viba Femba"?? :-). I det andra "korsordet" hittar du samma ord diagonalt, men i det tredje hittar du inte ordet "fem" alls. I det andra hittar du ordet "eld" (tredje kolumnen), men inte i de två andra. Ser du hur godtyckligt det blir beroende på hur stora man råkar göra "korsorden"? (*)
4. 4. Att man hittar "budskap" i bibeln på det sätt som "bibelkodarna" gör är helt enkelt en fråga om sannolikhet. Man kan nämligen göra likadant med andra böcker, och få samma "häpnadsväckande" resultat. Tolstojs "Krig och fred" är ett exempel på en bok man gjort det med.

Paul Annala & Vesa Annala

(*) Kommentar från en läsare på punkt 3: De korsord som byggs upp enligt koden är inte slumpmässiga utan baserar sig på antalet "överhoppningar", dvs stegen mellan de olika bokstäverna i det ord som är "huvudord". Tex om man söker på ordet Thoran så bildas det med en överhoppning på 50 bokstäver och vill man då se om det finns andra ord som korsar det ordet så gör man en fläta på 50 ord i varje rad. Annars håller jag med i argumenten och dessutom så måste jag väl tillägga att även i flätorna hoppar "Kodforskarna" igen.

Fler frågor?

[/table-of-content]

Har du fler frågor är du välkommen att skicka den till oss via frågeformuläret nedan.

[si-contact-form form='2']