Gammal eld

Resterna av en eld, bestående av aska, har hittats i en grotta i Sydafrika. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan har askan daterats till ca 1 miljon år. Det är den äldsta datering som gjorts på resterna av eld, där forskarna är tämligen säkra på att elden brukats av människor. Äldre och liknande dateringar finns sedan tidigare, men här är forskarna inte säkra på att elden gjorts och använts av människor.

Forskarna har använt en kombination av olika tekniker för att analysera askan, och har kunnat fastställa eldens temperatur. Då man sett att den varit kallare än skogsbränder bedömer forskarna att det rört sig om kontrollerad eld. Askan har dessutom hittats ganska djupt in i grottan, vilket mer eller mindre utesluter att elden förorsakats av blixtnedslag. Askans utseende visar också att den bränts på platsen och inte har förts till grottan med vatten eller vind. Vid fyndplatsen, som tros härstamma från Homo erectus, har forskarna också hittat brända djurben och stenverktyg. Man har gjort andra fynd i grottan som pekar mot att grottan bebotts av människor redan för två miljoner år sedan.

I ett evolutionistiskt perspektiv kopplas människans bruk av elden i en så kallad förhistorisk tid, till den tidpunkt i historien hon började tillaga maten, samt till ett socialt samspel att samlas gemensamt kring en eld. Tillsammans ses det som betydelsefulla steg i människans utveckling som en intelligent varelse. Frågan finns också när människan var kapabel att själv göra upp eld, eller om man tog tillvara eld som uppstod vid skogsbränder, blixtnedslag och liknande.I diskussionen kring ovanstående fynd förespråkas det senaste. Forskarna tror inte heller att människan så tidigt i historien varken använde elden, eller tillagade maten för beständigt, även om fynden i grottan pekar på att så skett. En del forskare efterlyser flera arkeologiska fynd, innan man accepterar att askfynden som säkert bevis på människans tidiga bruk av eld och kok-konst, medan andra vill undersöka andra fyndplatser i Sydafrika på nytt, där man tidigare sett spår som pekar i samma riktning.

Som så många andra gånger är det alltså åldersdateringen som får styra diskussionen kring tillförlitligheten hos fynden, och inte fynden i sig, samt hypotesen att människan utvecklats gradvis från en lägre stående varelse till en mer intelligent.Om man istället studerar och ser till osäkerheten kring åldersdateringarna, samtidigt som man ser människan som intelligent och initiativrik historien igenom blir utgångspunkten för diskussionen en annan. Man ser då lätt för sig hur några människor, strax efter Noas flod slog sig ner i grottan och använde elden för att värma sig, laga mat och samlas omkring i Afrikas mörka nätter.

Källor: PNAS, PhysOrg, Nature och New Scientist

Beträffande osäkra dateringsmetoder, flera bra artiklar på creation.com (sök på dating methods). Se även här en bit ner på Mats Moléns sida samt Molén Vårt ursprung 2000 kap 3 sid 101 - 126.