Mest avlägsna galaxen upptäckt

DN berättar 2013-10-23 att man med hjälp av ny teknik vid Keckobservatoriet på Hawaii upptäckt en galax som ligger längre bort än någon annan hittills upptäckt. Avståndet är bedömt till 13 miljarder ljusår, vilket innebär att vi ser galaxen som den såg ut strax efter universums uppkomst. Både avstånds- och åldersbestämningarna grundar sig visserligen på det långt från bevisade big bang-paradigmet, men syftet med denna notis är inte att ifrågasätta sträckor och tider, utan istället att peka på några slutsatser man tvingas dra om de är riktiga.

Den nyupptäckta galaxen visar sig vara rik på metaller. Enligt big bang-teorier för stjärnbildning uppstår dock metaller sent i en galax livscykel. De tidigaste stjärnorna består mest av väte och först när dessa exploderat som supernovor kan andra generationens stjärnor bildas, och dessa kan vara rika på metaller. Den nya galaxens rika metallinnehåll är därför ett tecken på hög ålder. Dess stora avstånd, däremot, är ett tecken på låg ålder.

Detta blir ytterligare ett argument för att ifrågasätta big bang-tänket. Det görs dock inte. Istället gör astronomer nya adhoc-antaganden för att rädda sin baby. DN skriver: stjärnbildningen i galaxerna var mer intensiv när universum var ungt och Analyserna visar också att extremt många stjärnor bildas på kort tid i galaxen 100 gånger fler än vad som numera bildas i vår egen galax.

Situationen är analog med evolutionisters reaktion när man i kambriska berglager hittade fullt färdiga djurfossil utan spår av utveckling. I båda fallen säger teorierna en sak: Utveckling av galaxer respektive djur. I båda fallen säger verkligheten en annan: Snabbt bildande av galaxer respektive djur. I båda fallen blir bortförklaringarna desamma: Vad är det som gör att vi tidigare har haft så snabb utveckling av galaxer respektive djur?