Blad och kvistar från Grönland

För några veckor sedan presenterade SVT nyheten att man hittat välbevarade lämningar av skog under glaciärisen på Grönland. Bakgrunden är att amerikanska forskare på 1960-talet hämtade borrkärnor från grönlandsisen, is som blev liggande i en frysbox och som inte blev analyserad förrän frysboxen nyligen skulle bytas ut (bra kvalitet på boxen kan man konstatera). Men det som fångade forskarnas uppmärksamhet var inte i första hand isen som sådan, utan det som fanns allra längst ner i borrkärnorna, i jordlagret under glaciärisen. Där hittande man nämligen välbevarade blad och pinnar, precis som när våren kommer och man vänder upp-och-ned på en isbit från en liten vattenpöl som varit bottenfryst. SVT:s rubrik lyder: ”Blad under isen visar att Grönland varit isfritt.” Slutsatsen forskarna drar är att ”Grönland inlandsis varit helt bortsmält någon gång under de senaste 1,1 miljoner åren”.

Det kan även vi som skeptiska till de ständiga ut-sagorna ;) om miljontals år helhjärtat instämma i. I en av filmsekvenserna i den lilla tvåminutersvideon från SVT ser man tydligt ett välbevarat blad. Det ser inte alls ut att vara en miljon år gammalt. Inte ens tusen år. Inte ens tio år. För all del, infrysning bevarar saker, men vilken evidens finns det egentligen för att blad och pinnar kan bevaras i en miljon år? Ingen, för det förutsätter en dateringsmetod utan en massa inbyggda osäkerhetsfaktorer. Såvida man nu inte anser att just de här pinnarna utgör bevis genom sin blotta existens, förstås [1].

Vi på genesisredaktionen misstänker starkt att om man genomförde en kol-14-analys av växtmaterialet så skulle det ge åldrar på några tusen år. Ifall man har genomfört någon sådan förtäljer inte historien, men eftersom föremål som är hundra tusen år med nödvändighet skulle sakna kol-14 så tycker man förmodligen att det inte är mödan värt att ens pröva.

I ett bibliskt perspektiv bildades glaciärerna på såväl Grönland som Antarktis strax efter den globala översvämningen på Noas tid (”syndafloden”) för så där drygt 4300 år sedan (om Bibelns kronologier stämmer, vilket vi tror). Du kan läsa mer om mekanismen bakom nedisningen i marsnumret av Genesis (nr 1-2021). Nog är det betydligt rimligare att så välbevarade material är tusentals och inte miljontals år gamla? Det skulle också kunna vara en förklaring till att Grönland heter just så. Varför i all sin dar skulle en plats som var täckt av is bli kallad grön? Är det inte helt uppenbart att ön varit isfri och grönskande i historisk tid?!

Tänk om ändå våra glaciärforskare hade prenumererat på magasinet Genesis. Då hade både ett och annat trillat på plats…

Noter

1. Inom parentes sagt tror sig forskare nu också nyligen ha identifierat DNA från mammutar som är mellan 700 000 och 1,3 miljoner år gamla. Ytterligare ett exempel på att den evolutionära föreställningen om årmiljonerna trotsar kemins lagar…