Långlivade fisködlor

Några av forntidens fisködlor (ichtyosaurer) levde kvar i havet betydligt längre än vad forskarna hitintills har trott. Och mångfalden bland dem var stor ända fram till dess att de slutligen dog ut. Dessa forskningsresultat har nyligen publicerats i en artikel i PloS One (den öppna vetenskapsjournalen på nätet). Tidigare har forskarna trott att de flesta varianter av dessa fisködlor dog ut i en större massdöd på gränsen mellan jura och krita, och att enbart några former levde kvar under krita-tiden. Forskarteamet i den nya studien menar att så inte var fallet. Deras studie baseras på såväl nya fossilfynd som fossil från samlingar på olika museer. Den massdöd som ska ha inträffat mellan jura och krita tycks inte ha påverkat fisködlornas mångfald i någon nämnvärd utsträckning.

En förklaringsmodell med en världsvid översvämningskatastrof som Noas flod visar hur forntidens stora fisködlor dött och begravts på olika djup under stora sedimentmassor. Det förklarar också hur många av dessa reptiler är så välbevarade. Det öppnar också för tanken att alla kanske inte dog ut just under Floden utan att några av dem levde kvar i haven även efteråt. Precis som måste varit fallet med andra havsdjur och fiskar.

Forntidens fisködlor ses av forskarna som havsreptilernas motsvarighet till delfiner. Man tror att de liknat delfiner till utseendet, med den skillnaden att de rörde stjärten i sidled. Vissa forskare har även lagt fram teorier om att de hoppade likt delfiner över vattenytan. Storleksmässigt kunde de variera från under metern till stora giganter på över 20 meter. Enligt forskarna simmade de snabbt och kunde dyka till stora djup. Fossilen visar att deras ögonglober var enormt stora, vilket indikerar att de såg bra även på djupt vatten. Forskarna tror även att de födde levande ungar, troligen med stjärten först, på samma sätt som delfiner.

Källor: PLoS ONE, PhysOrg.com och ICR