Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro
Splash slide linking to page: Frågor & Svar
Splash slide linking to page: Video
Splash slide linking to page: Kalender

Yuliya S. - "Neanderthals" in St. Michael's Cave - Gibraltar
This file is licensed under the Creative Commons Attribution 3.0 Unported license.

Neandertalmänniskan – primitiv eller modern?

3 Oct 2022. Lästid: Ca 4 minuter.

I många år var våra museer och läroböcker fyllda med bilder och beskrivningar av neandertalmänniskan, där hon pekades ut som ett strålande exempel på en felande länk mellan människan och våra påstått apliknande förfäder. 150 år har gått sedan det första fyndet och fortfarande behåller neandertalarna sin plats i människans släktträd. Men synen på denna ”förfader” har dock förändrats dramatiskt!

Det första fyndet gjordes redan år 1856 i Neanderdalen nära Düsseldorf i Tyskland, och sedan följde ett fynd i Spy i Belgien trettio år senare och ytterligare ett i den lilla byn La Chapelle-aux-Saints i Frankrike år 1908. Nu tog den franske paleontologen Marcellin Boule sig an uppgiften att rekonstruera fynddelarna.

Fatalt misstag

När han granskade benbitarna uppfattade han neandertalaren som framåtlutande och mycket aplik och rekonstruerade fyndet som en felande länk och ett mellanled mellan apa och människa. Det han inte lade märke till var att neandertalaren var sjukligt deformerad av vitaminbrist och ledgångsreumatism.

I hela 44 år var detta den gällande bilden av neandertalmänniskan och Field Museum i Chicago behövde ytterligare 20 år på sig för att korrigera sin egen monter om neandertalaren och ersätta den med en mer korrekt och uppdaterad version.

Inför firandet år 1956 av 100-årsjubileumet av upptäckten av den första neandertalaren fick två vetenskapsmän i uppdrag att göra en granskning av fyndmaterialet och göra en ny rekonstruktion. Till sin förvåning upptäckte William L. Strauss och A. J. Cave att Boules första rekonstruktion var totalt felaktig och missvisande.

De kunde snabbt gå ut med den sensationella nyheten att Neandertalmänniskan både stod upprätt och spankulerade omkring helt normalt som människor i allmänhet gör. De skrev i sin rapport:

”Om han hade kunnat föras tillbaka till livet igen och placerats i en av New Yorks tunnelbanor, förutsatt att han var badad, rakad och klädd i moderna kläder – då är det tveksamt om han skulle dra till sig mer uppmärksamhet än någon av de andra invånarna”. [1]

Hade Rudolf Virchow rätt?

År 1970 publicerade evolutionisten Francis Ivanhoe en artikel i tidskriften Nature med titeln ”Hade Virchow rätt om neandertalmänniskan?”. Rudolf Virchow rapporterade nämligen tidigt att neandertalarens aplika utseende orsakades av rakit (”engelska sjukan” eller osteomalaci), som orsakas av D-vitaminbrist och som i sin tur bland annat leder till att skelettet blir mjukt och deformerat. Han påpekade också att skillnaderna i skelettet hos neandertalare från olika delar av världen skulle kunna bero på hur mycket solljus – och därmed D-vitamin – de fick på de olika platserna.

Den klassiska neandertalmänniskan skiljer sig något lite från den typiska nutidsmänniskan. Skallen är lite plattare och mer avlång, hakan är rundare och skelettet mer robust. Ändå är skillnaderna inte större än att man direkt borde ha klassificerat henne som en fullvärdig Homo sapiens – det vill säga människa.

Totalt har idag mer än 490 individer av denna människogrupp grävts fram och vi har mer skelettdelar och fler redskapsfynd efter dem än efter någon annan fossil grupp. Trots detta är neandertalmänniskan något av ett mysterium för dem som tror på evolutionsläran. Varför då?

Vilka var Neandertalarna?

Skapelsetroende är övertygade om att neandertalarna var fullvärdiga människor som en gång levde i Europa och västra Asien under en period efter den globala översvämningen på Noas tid, och under den följande istiden. De bör ha varit lika intelligenta som andra människor. Faktarutan här ovanför visar på egenskaper hos neandertalmänniskan som bekräftar det. I så fall bör de fått fertil avkomma (det vill säga barn som kan få egna barn) om de levt i samma område och under samma tid som nutidsmänniskan och bildat familj med henne.

Intressant nog är det precis i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen!

Svensk genetiker bekräftar att Neadnertalarna hör till vår egen art

Svante Pääbo

Svante Pääbo anses vara världens ledande expert på neandertalmänniskans genom (arvsmassa, DNA). Tillsammans med sitt team publicerade han redan år 2010 den första nästan helt kompletta kartläggningen av den.

När han jämförde neandertalarens DNA med den moderna människans visade det sig att vi (med undantag av människor som härstammar från den afrikanska kontinenten) bär på anlagen från denna utdöda kusin. 1-4 % av våra gener kommer därifrån, vilket tyder på att Homo sapiens och neandertalarna en gång i tiden verkligen bildade familj och uppfostrade barn. Pääbo berättar:

–Många anser att om en grupp organismer kan producera fertil avkomma med varandra, då hör man till samma art. Ur det perspektivet har vi visat att neandertalarna och den moderna människan tillhör samma art. [1]

Not

  1. Svante Pääbo: ”Neandertal Man: In Search of Lost Genomes”, sid 237 (Basic Books, New York, 2014).
Johnny Bergman

Tidigare publicerad i: Genesis 2020/1

Denna artikel är tidigare publicerat i magasinet Genesis 2020/1.

PrenumereraFler nummer
Guds Värld - Ny skapelsebok för ungdomar!
Fler händelser » Fler videor »
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inget nytt från Genesis - Anmäl dig i formuläret nedan för att få vårt nyhetsbrev rakt i din e-postlåda någon gång per månad! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

OBS, Genom att anmäla dig, godkänner du vår policy för behandling av personuppgifter. Läs därför den först, innan du anmäler dig.

*-markerade fält är obligatoriska.
Fler frågor & Svar »
# Bibeln
# Fossil
# Djur
# Media
# Personer
# Biologi
# Evolutionism
# Dinosaurier
# Platser
# Rymden
# Geologi
# Genetik
# Samhälle
# Filosofi
# Världsbild
# Design
# Datering
# Historia
# Skapelse
# Forskning
# Kemi
# Etik
# Trosförsvar / Apologetik
# Utbildning
# Teknik
# Utomjordingar
# Covid-19
# Språk
Fler blogginlägg »