Samtal om Adam och Eva på kristen ledarkonferens

Helgen den 22-23:e November anordnades konferensen Uppdrag Guds Rike. Konferensen beskriver sig som en "mötesplats för ledare och andra kristna som längtar efter att se Guds rike göra ett avtryck i sin egen samtid". Nytt för i år var ett spår för "kristna naturvetare", där ett seminarium handlade om "Adam och Eva". Ett tema som har många kopplingar till Genesis arbete, och där Göran Schmidt från Genesis var inbjuden att representera föreningens syn på frågan. Nedan följer en liten rapport och några personliga reflektioner från konferensen, av undertecknad, som deltog som åhörare.

Konferensen allmänt

Allmänt var det en givande och intressant konferens, med flera mycket bra bibelutläggningar och undervisning, samt många mycket intressanta seminarier. Förutom Adam och Eva-sessionen, så fann undertecknad seminarierna om artificiell intelligens som särskilt intressanta, då det är ett mycket aktuellt ämne som inte är så lätt att skaffa sig en bra förståelse för. Stefan Lindholm gav här en väldigt initierad och informativ översikt över bl.a. de filosofiska aspekterna av när datorer och maskiner allt mer närmar sig människan ifråga om intelligens (även om avståndet fortfarande är rejält). Under en annan rubrik kopplat till Genesis arbete hade Sebastian Ibstedt ett mycket intressant föredrag om den förbluffande optimaliteten i DNA-koden.

Föredrag och samtal om Adam och Eva

Den session som hade allra störst koppling till ursprungsfrågan och Genesis arbete, var utan tvekan den om Adam och Eva. Frågan om människans ursprung är ju också på många sätt en brännande fråga, då synen på hur universum kommit till gärna kommer extra nära in på skinnet när det börjar påverka synen på hur vi människor själva kommit till.

Upplägget under sessionen var att fyra företrädare för olika synsätt i frågan om hur vi ska se på Adam och Eva fick hålla var sitt anförande på 20 minuter om sin syn. Detta följdes av ett panelsamtal, där panelen av föredragshållarna fick frågor från Stefan Gustavsson som moderator, samt publiken.

Panelen bestod av Ola Hössjer, Jesper Kronhamn, Sebastian Ibstedt och Göran Schmidt. Grovt förenklat kan man säga att Ola och Göran företrädde en mera klassisk skapelsetro-orienterad syn, med lite olika approach på argumenteringen, medan Jesper och Sebastian företrädde en syn som i större grad accepterar storskalig evolution som en förklaring till människans ursprung, även de med aningens olika approach på argumentationen.

Vi kommer att återkomma med en mera ingående rapport i nästa nummer av Genesis, 2020/1, som kommer att ha männikans ursprung som tema, men några övergripande tankar kommer här.

Göran Schmidt gick ut först och presenterade med pedagogisk skicklighet ett brett batteri av argument som visar hur evidensen tydligt pekar på att människan härstammar från ett par av individer, inom en biblisk tidsram. Efter detta föredrag var det svårt att inte hålla med Göran om att evidensen talar sitt tydliga språk. Platsen här räcker inte till för att ge rättvisa åt alla dessa, så här får vi istället hänvisa till det kommande numret, Genesis 2020/1. Kanske kan vi också ordna en inspelad version av det föredrag Göran höll.

Ola Hössjer, professor i matematisk statistik, följde efter och gav ett annat mycket intressant föredrag. Ola hade en lite annat infallsvinkel på frågan, som baserar sig på ett av hans specialintressen; populationsgenetik. Genom populationsgenetisk forskning har han, i samarbete med andra forskare på Discovery Institute, kunnat visa att den genetik vi ser idag är helt förenlig med att mänskligheten härstammar från ett enda par av man och kvinna (se t.ex. en teknisk artikel på Bio-Complexity här). Ola tror även att det går att visa statistiskt att tidsbestämningen på detta första par är helt förenligt med Biblisk tidsram. Detta är forskning som pågår, och ser ut att kunna bli intressanta ytterligare argument, till de många etablerade argument som vi inom Genesis använt, från andra vetenskapsområden.

Efter detta följde ett föredrag av Jesper Kronhamn, som i stora drag argumenterade för att människan troligen har en gemensam förfader med dagens apor. Här var det inte minst de påstådda genetiska likheterna mellan människa och schimpans som tycks ha påverkat Jesper i denna riktning. Bland annat visade Jesper en bild där kromosompar från människa och schimpans var uppställda bredvid varandra, och såg väldigt lika varandra ut, på strukturerell nivå. Här noterade dock undertecknad att denna bild kommer från ett årtal då man fortfarande allmänt använde människans DNA som "mall" när man pusslar ihop de korta DNA-fragment som bildas när man ska avläsa DNA-sekvensen med dagens sekvenseringsmetoder (så kallad "shotgun sequencing"). Den likhet som framkommer blir då helt missvisande, eftersom strukturen på människans DNA påverkar det slutresultat vi får för schimpans. Detta argument faller därför platt till marken. Att strukturen på människans påverkat resultatet från sekvensering av schimpans-DNA är ett välkänt problem inom forskningen, och man har alldeles nyligen (2018) kommit med en ny studie där man sett till att montera ihop de avlästa DNA-fragmenten helt separat från människans DNA, och därmed kunnat få en bättre bild av (o)likheterna mellan människa/schimpans [1,2]. Detta framförde undertecknad till Jesper (det hanns ej med på frågestunden av tidsbrist), och är något som kommer även det att avhandlas ordentligt i en artikel i kommande numret av Genesis (2020/1).

Till sist höll Sebastian Ibstedt ett föredrag, där han framförallt redogorde för olika synsätt som förekommer i frågan, och bland annat nämnde om en mycket lång debatt som förts om frågan på den teistisk evolution-inriktade hemsidan BioLogos (finns publicerat som en 500 sidor lång PDF som finns att tillgå på nätet [3]).

Slutreflektioner

Överlag var det en intressant och uppmuntrande konferens, med en bra och öppen samtalsatmosfär, även mellan personer med ganska olika syn i vissa frågor. Det gläder mig särskilt att man valde att lyfta fram frågan om synen på Adam och Eva i ljuset, istället för att försöka tyst tassa förbi densamma. Det är ju nämligen en fråga där det blir extra tydligt att vår syn på universums ursprung får väldigt stora konsekvenser, beroende på på om vi bara blankt accepterar evolutionstänket, eller tränger ned djupare i observationer och fakta, och försöker se om det inte ändå kan stämma att Bibelns version med separat skapad mänsklighet är den mest troliga förklaringen. Det senare framträdde med all tydlighet under föredragen och panelen, anser undertecknad.

Referenser

1. Kronenberg ZN et.al.. High-resolution comparative analysis of great ape genomes. Science, 2018; 360 (6393): eaar6343 DOI: 10.1126/science.aar6343
2. "Improved ape genome assemblies provide new insights into human evolution". ScienceDaily. Accessed 20 Dec 2019. https://www.sciencedaily.com/releases/2018/06/180607141036.htm
3. The BioLogos Forum. (2018, March 29). Forum Discussion on "Adam, Eve and Population Genetics: A Reply to Dr. Richard Buggs (Part 1)". Zenodo. 10.5281/zenodo.1323939

Edit 20 Dec 2019:
"uppskattning av (o)likheterna" -> "bild av (o)likheterna".
"ska finnas tillgänglig på nätet" -> "finns tillgänglig på nätet"
Referenser tillagda.