Svavelätande bakterier - 1,8 miljarder år gamla - men samma som idag
Artikeln tidigare publicerad på CMI. Översatt av Lasse Hermansson.
Naturligt urval har omdefinierats från "överlevnad av den bäst anpassade" till differentiell reproduktion. Följaktligen är organismen med mest avkomma mer lämplig och bör utvecklas snabbare än de med liten. Om detta vore sant skulle snabbt förökande bakterier ha utvecklats mycket snabbare än den gren som ledde från amfibier till människor, som i jämförelse har fåtalig avkomma.
Bakterier som inte förändras med tiden
Trots evolutionära förväntningar har vissa bakterier inte förändrats under "miljarder år". En formation i västra Australien som hävdas vara 1,8 miljarder år gammal innehåller fossila svavelätande bakterier. [1] Dessa bakteriers ämnesomsättning drivs med hjälp av sulfat i havsvattnet, vilket innebär att de kan leva i en syrefri zon. I konflikt med evolutionsteorins förväntningar är de svavelätande bakterierna i huvudsak identiska med moderna typer:
"En urtida 1 800 miljoner år gammal svavelätande bakteriekoloni från djupa havsediment i västra Australien är i huvudsak identisk både med ett fossilt samhälle som är 500 miljoner år äldre och med moderna mikrobiella bakterie- samhällen som upptäcktes utanför Sydamerikas kust 2007". [2]
Påståenden om likhet är slutsatser baserade på morfologi, samhällsstruktur, särdrag i livsmiljön, och fysiologi utifrån egenskaperna hos mineralfyndigheterna. Detta utgör en gåta för evolutionen. Varför har bakterierna "förblivit fundamentalt oförändrade över miljarder år?" [3] Liten eller ingen förändring har också noterats hos prekambriska cyanobakterier under "miljarder år". [4] Forskarna föreslår att stasis (att bakterierna inte förändrats - övers. anm) beror på att miljön hade varit oförändrad:
"När havsbottenlevande samhällen av svavelätande bakterier väl blivit etablerade, förefaller det emellertid varit liten eller ingen stimulans för dem att anpassa sig till förändrade förhål landen". [5]
Hur sannolikt är det att miljön förblev densamma under några miljarder år? Ännu viktigare, hur kunde forskarna veta att miljön inte förändrades?
En bekräftelse på Darwins nollhypotes?
Stasis förmodas vara en "bekräftelse" på Darwins nollhypotes att miljöer måste förändras för att evolution ska äga rum. Författarna erkänner:
"Även om det logiskt krävs, har denna aspekt av evolutionsteorin ännu inte fastställts." [6]
Författarna fortsätter sedan med att erkänna svagheten i sina argument genom att påpeka att evidens som bygger på morfologi inte säger någonting om släktskap på genomnivå.
Stasis är evidens för skapelse
Stasis är givetvis ingen överraskning för skapelseforskare, även i en "skiftande miljö". Skapelseforskare skulle förvänta sig att skapade grundtyper av organismer förblir oförändrade, även om variation skulle existera inom varje grundtyp. I en ny bok säger Michael Denton att den antagna utvecklingen av minst 100 000 unika biologiska egenskaper måste ha skett snabbt. Detta är baserat på fossila fynd där funktionerna uppträder plötsligt utan några förfäder. Sedan visar fossila fynd fantastisk stasis när funktionen en gång har "utvecklats". [7] Detta är en tolkning utan evidens. Evolutionen är hypotetisk medan den verkliga evidensen stöder skapelse med begravning under syndafloden - inte evolution.
Referenser och noter
- Schopf, J.W., Kudryavtsev, A.B., Walter, M.R., Van Kranendonk, M.J., Williford, K.H., Kozdon, R., Valley, J.W., Gallardo, V.A., Espinoza, C. and Flannery, D.T., Sulfur-cycling fossil bacteria from the 1.8-Ga Duck Creek Formation provides promising evidence of evolution’s null hypothe sis, Proceedings of the National Academy of Science 112(7):2087-2092, 2015.
- Schopf et al., ref. 1, s. 2087.
- Schopf et al., ref. 1, s. 2090.
- Schopf, J.W., Disparate rates, different fates: tempo and mode of evolution changed from the Precambrian to the Phanerozoic, Proceedings of the National Academy of Science 91(15):6735- 6742, 1994.
- Schopf et al., ref. 1, sidorna. 2090-2091.
- Schopf et al., ref. 1, s. 2091.
- Denton, M., Evolution: Still a Theory in Crisis, Discovery Institute Press, Seattle, WA, 2016
Tidigare publicerad i: Genesis 2019/1
Denna artikel är tidigare publicerat i magasinet Genesis 2019/1, med temat "Livets ursprung".
PrenumereraFler nummerGenesis Nyhetsbrev
Kommande händelser
...
Föredrag av Johannes Axelsson, på Skapelsekonferens 2017 i Stenungsund. ...
Ett föredrag på en seminariedag om kreationism på STH. ...
Frågor & Svar
- Hur kan man tro på en "ung" jord när så många dateringar t.ex.med C14 -metoden har visat att fossiler är flera miljoner år?
- Hur förklarar ni att olika djur hittas i olika geologiska lager?
- Vad talar mest mot skapelseteorin?
- Är inte likheterna mellan människa och apa vad gäller anatomi, socialt betende m.m. bevis för evolution?
- Vilka brister finns det i utvecklingsläran?