Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro
Splash slide linking to page: Video
Splash slide linking to page: Nytt projekt: Kortklipp i sociala medier
Splash slide linking to page: Kalender
Splash slide linking to page: Frågor & Svar

Tukanens näbb reglerar värmen

24 Apr 2011. Lästid: Ca 2 minuter.

Fågelnäbbar ser som bekant ut på en mängd olika sätt. Den största näbben av alla, i förhållande till sin storlek, har tukanen, en tropisk fågel i Syd- och Centralamerika.

Tukan.

Tukanen har den största näbben av alla fåglar, i förhållande till storleken. Den är inte bara till prydnad, utan till hjälp för att reglera värmen

Den extremt stora näbben är mycket färgglad, men trots sin storlek väldigt lätt då den är tunn. Tukanen rör sig mycket vigt med långa hopp mellan regnskogens grenar. Den flyger också förhållandevis ledigt, trots att vingarna endast är korta och runda. Bilogiskt klassificeras tukanen till hackspettsartade fåglar.

Flera olika förslag har lagts fram av forskarna om näbbens funktion, och förmodligen finns flera fördelar med dess storlek. Tukanen lever i första hand av frukt, och med hjälp av den stora näbben kan fågeln komma åt frukt i stor räckvidd och ändå sitta stilla på en gren. Näbbens storlek är även till hjälp då tukanen söker föda djupt in i trädens stora hål.

Nu har ett kanadensiskt forskarteam visat i en studie att näbben även fungerar som värmereglerare. Med hjälp av en värmekamera såg forskarna hur snabbt näbbens temperaturen ändrades i förhållande till omgivningen. När fågeln skulle sova kunde temperaturen exempelvis sjunka med tio grader på bara några minuter. Forskarna tror att den kan sänka kroppstemperaturen så snabbt på grund av näbbens många ytliga blodkärl.

Tukanen är inte det enda djur som reglerar sin kroppsvärme genom yttre kroppsdelar. Andra exempel är elefanten, vars stora öron fyller samma funktion, och geten som avpolleterar sin överskottsvärme till hornen. Det har även lagts fram förslag bland forskarna att de stora benkragarna och hornen hos vissa dinosaurier skulle fyllt samma funktion. Man hänför detta till de många blodådror man funnit i fossila horn och benkragar hos exempelvis Triceratops.

Källor: Science 2009 vol 325 sid 468-470, PhysOrg.com

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inget nytt från Genesis - Anmäl dig i formuläret nedan för att få vårt nyhetsbrev rakt i din e-postlåda ungefär en gång varje eller varannan månad! (Ett nytt fönster öppnas, där ni får bekräfta er e-postadress)

OBS, Genom att anmäla dig, godkänner du vår policy för behandling av personuppgifter. Läs därför den först, innan du anmäler dig.

*-markerade fält är obligatoriska.
Fler händelser » Fler videor » Fler frågor & Svar » Guds Värld - Ny skapelsebok för ungdomar!
# Bibeln
# Fossil
# Djur
# Media
# Personer
# Biologi
# Evolutionism
# Dinosaurier
# Platser
# Rymden
# Geologi
# Genetik
# Samhälle
# Världsbild
# Filosofi
# Design
# Historia
# Datering
# Skapelse
# Forskning
# Kemi
# Etik
# Trosförsvar / Apologetik
# Utbildning
# Språk
# Teknik
# Utomjordingar
# Covid-19