(A)teistisk evolution - Teologisk kritik av teistisk evolution

Det är bara en bokstav som skiljer ateistisk och teistisk evolution! I ateistisk evolution är utgångspunkten att det inte finns någon skapare inblandad i världens tillblivelse och inte heller i dess uppehållande. Allt har blivit till genom (o)lyckliga omständigheter. Det är ren (o)tur att vi och allting finns till. Det finns ingen annan mening än den du själv skapar – och den tar slut med dig efter några år, som bäst (eller sämst).

En bakbunden gud?

Teistisk evolution omfattar allt vad ateistiska evolutionister tror på avseende världens uppkomst – plus att man tror att gud, en skapare av något slag, satte igång processen med världens uppkomst och utveckling. Han tillät att slumpen gjorde vad den ”ville” och den åstadkom vad vi ser. Gud stod vid sidan av och tittade på, eller vände skapelsen ryggen och gjorde något annat och väntade på vad som skulle hända – ungefär. Idag gör han vad vi vill tro på, ungefär. Och det kan innebära förlåtelse för synder och ett gott slut för världen på något sätt.

Han har bundit upp sig till att låta naturlagarna bestämma, de fick bli vad de ”ville”. Inga mirakler finns, dvs skeenden i strid med naturlagar. Gud är med andra ord inte allsmäktig, utan alls inte mäktig.

Finns det inga mirakler?

Det som uppfattas som mirakler i Bibeln har ju Vetenskapen bevisat inte stämmer, menar företrädare för den (men så är det inte!). Så tror den teistiske evolutionisten (mer eller mindre), likaväl som den ateistiske. Vetenskapen bestämmer. Problemet är att de som upphöjer Vetenskapen, måste ändra sanningen allteftersom forskningen framskrider och man måste erkänna att det som tidigare hållits som sant inte längre är det i viktiga stycken. Sanningen måste anpassa sig till vad som är den populära föreställningen idag om hur summan av de forskningsresultat man hittills har ska förstås.

Vetenskapen är en arbetsmetod, inte mer

Vetenskapen är en bra arbetsmetod där man räknar, mäter och observerar. Men Gud finns fast Han inte syns. Vetenskapen som arbetsmetod tar faktiskt inte ställning till om Gud finns eller inte. De som sätter Vetenskapen över Gud har inte förstått att vetenskapen är en arbetsmetod, inte en filosofi eller religion. Den är en bra arbetsmetod. Men den är inte den enda källan till kunskap. Faktum är att man inte helt säkert kan hålla den kunskap som vetenskapen tagit fram som sann. Forskningsresultat och de tolkningar av dem vi har idag kan vara de mest troliga idag att vara sann kunskap. Imorgon kan det vara något annat som gäller.

Bibeln först

Det börjar med Bibeln. Kan du lita på den? Vågar du sätta din tillit till den? Antalet texter av den, längre eller kortare delar, är tusentals. De stämmer alla överens, utom ibland i mindre, oväsentliga delar. Arkeologin har allteftersom åren gått bekräftat Bibelns uppgifter. Mängder av förutsägelser i den har uppfyllts. Andra väntar på sin uppfyllelse.

Summan av guds ord

Men, säger andra, det verkar som man kan ha nästan vilken uppfattning som helst och hitta stöd för den i Bibeln. Det är ganska ofta så att man kan hitta sådant i Bibeln som motsäger en uppfattning. Här har vi det geniala med Bibeln. ”Summan av Guds Ord är sanning”, står det. Ps 119:160.

För att kunna se hela sanningen får inte den uppfattning vi läser ut av Bibeln motsägas av annat vi läser där. Man måste förstå det man läser så att det inte motsägs av annat som står skrivet. Om man hittar sådant som motsäger min förståelse av något jag läst, finns det två alternativ. Antingen har jag missat en del i det jag uppfattar som en motsägelse, eller också är min uppfattning mer eller mindre inkorrekt och behöver justeras.

Varför skapade gud?

Om Gud är Gud och allsmäktig kan Han göra vad och hur Han vill. Det är inte slumpen som är gud utan Skaparen. ”I begynnelsen skapade Gud världen”. Han skapade för att Han beslutat det och ville det, inte för att Han kände sig tvungen, eller att han bara råkade komma på det. Gud har en avsikt med allt. ”Gud är kärlek”, säger Bibeln. Kärlek är att bry sig om andra mer än sig själv.

Gud har en plan

Fadern, Sonen och Anden älskar varandra, men Kärleken vill bry sig om mer och avslöjar sin plan ända från begynnelsen i början av Bibeln. Det var ju inte så att Gud efter att ha kommit in en bit i skapelsehändelserna kommer på att Han ska skapa människor också för att det verkar coolt. Det var planen från början.

Guds nu

”Låt oss skapa människor till vår avbild, lika oss.” Han skapar avbilder med förmågan att bry sig om andra mer än sig själv. Avsikten är att älska dessa sina avbilder och att bli älskad av dem och att dessa skall älska varandra. Men kärlek kan man inte programmera fram i en robot. Kärlek måste väljas där det finns möjlighet att inte älska, att inte bry sig om andra. Och det gjorde människan redan i början då hon valde att inte lita till sin Skapare och följa den enkla regeln att inte äta frukten av ett speciellt träd. Men Gud visste det också. Han vet allt som hänt och kommer att hända. Han lever verkligen i nuet. Lösningen på problemet finns i Guds hjärta redan från början eftersom Gud lever i ett tillstånd som omfattar alla tider samtidigt, (till skillnad från sin skapelse som lever i ett tidsflöde med dåtid, nutid och framtid). ”Lammet [Kristus] som är slaktat från världens grundläggning.” Upp 13:8 ”Han [Kristus] var utsedd redan före världens skapelse”. 1 Pet 1:20

Historiens tre viktigaste händelser

• Målet med skapelsen var fler ”gudar”, Guds avbilder, som deltar i kärleken.
• Men människan avföll från den vägen redan i begynnelsen, hon litade inte på Gud då hon åt av den förbjudna frukten. Hon föll i synd, hon missade målet. Hon förlorade den gemenskap med Gud hon hade. Ett resultat av detta som Gud varnade för var att döden gjorde sitt intåg i världen. Det är därför det behövs en Frälsare som gör det möjligt att återfå gemenskapen med Gud.
• Människan kunde inte ställa allt tillrätta och komma in i Guds gemenskap igen. Men det var det som krävdes eftersom det var hon som brutit den genom att välja att inte lita på Gud. Det krävdes en Adam som gjorde rätt. Lösningen blev en andra Adam som inte gjort fel. Bara Gud själv kunde bli denne andre Adam. Lösningen blev att Gud blev människa, den människa som betalade priset och gjorde det möjligt för alla människor att få frid med Gud. Han dog i vårt ställe, en oerhörd uppoffring från Guds sida. Gud var beredd på det redan från början, led redan från början, men gläds över resultatet också redan från början.

Döden är en fiende

Den teistiska evolutionsteologin överger Bibeln. Människan är egentligen inte en speciell Guds skapelse, nej inte något i skapelsen är det. Döden är inte en följd av syndafallet utan ett verktyg för evolutionen att skapa bl.a. människan, ja allt. Adam och Eva var inte historiska personer. Därmed har de inte kunnat åstadkomma något syndafall. Då finns det inget behov av någon som ställer allt till rätta, inget behov av någon Frälsare. Det finns inte någon grund för att Gud ska förlåta oss vår synd.

Vi kan inte få en ny syndfri natur

Döden är en fiende enligt Bibeln, den sista som blir besegrad och kastad i eldsjön. Döden är inte en vän som skapat oss. Om den teistiska evolutionisten har rätt har Jesus fel. Jesus hänvisade många gånger till de första människorna och till de första böckerna i Bibeln. Om den teistiske evolutionisten drar ut konsekvenserna av sin evolutionism är Jesus inte Gud och ingen Frälsare. Då är hans kristendom inte kristendom längre.

Gud är allsmäktig

Gud är allsmäktig. Han kan göra vad Han vill. Ett sätt att få reda på vad Han gjort och vill göra är att läsa Hans uppenbarade budskap i Bibeln. Gud kan skapa på ett ögonblick. Han kan istället skapa på 6 dagar och vila på den sjunde om Han vill. Men har inte vetenskapen visat hur det gått till och hur länge det tagit…? Nej det har den inte. Vetenskap som sysslar med det förgångna är inte samma slags vetenskap som sysslar med försök som kan upprepas och förutsägelser utifrån hypoteser, som kan bekräftas eller vederläggas. Vetenskap som sysslar med forntiden måste förutsätta olika saker, t ex att dotterämnen vid radioaktiv nedbrytning var noll i början, men undersökning av vulkanutbrottet vid Mount St Helena visar att så inte alls behöver vara fallet.

Skaparen var i Bibelns första kapitel mycket noga med att göra det tydligt vilken tid han använde. Det är klart han har ett syfte med det. Låt oss söka efter vad Gud vill med sin skapelse och med oss.