Fågelsång - lovsång till Skaparen
Har du någonsin hört någon sjunga falskt? Troligen. Men har du hört en fågel som sjunger falskt? Säkert inte. Fåglarna är tonsäkra, tonerna är ofta extremt rena, som hos ett riktigt dyrbart musikinstrument. Här är ett urval av fakta om fågelsång:1
-
Sångerna är varierade med återkommande teman. En rödhake kan ha 57 olika melodier på lager som den upprepar.
-
Starar härmar ofta en massa olika fåglar. Kärrsångaren är den mest extrema – man har räknat till att kärrsångaren härmar 76 andra fågelarter.
-
En bofink kan sjunga 45 noter per sekund.
-
Det finns fåglar där hannen och honan sjunger duett, alltså unisont, exakt samma sång samtidigt. Andra sjunger antifoniskt, d v s det låter som en enda fågel som sjunger, men de växlar om hela tiden. 2
-
Många fåglar kan sjunga flera toner samtidigt som harmonierar med varandra. Två är relativt vanligt, men det förekommer ända upp till fyra.
-
Fåglar har ofta absolut gehör och kan ibland transponera melodier till andra tonarter.
Enligt evolutionsteorin har alla egenskaper och beteenden utvecklats i en ständig kamp för överlevnad, där bara de bäst anpassade kunnat föra sina anlag och egenskaper vidare till kommande generationer. Den fråga man bör ställa sig blir då: Är sådana här sångförmågor nödvändiga för fåglarnas överlevnad? Kan de förklaras av att fågelhonorna alltid parar sig med den hanne som sjunger vackrast? Svarar man ja på de frågorna blir följdfrågan: Vilken av sångerna? Kråkans kraxande eller koltrastens smäktande toner eller alla andra däremellan? Uppenbarligen har alla funkat lika bra under evolutionen.
Nej. Sådana här sångegenskaper är långt mer sofistikerade än vad som krävs för överlevnad. Fåglarna sjunger inte bara för varandra. De sjunger för oss, för att uppmuntra oss och inspirera oss till att skapa musik. Och kanske framför allt sjunger de för Skaparen, för att lovprisa Honom för att han ger dem allt de behöver. Och i hoppet att en dag ska allt som heter fruktan, smärta och död vara utplånade (Rom 8). Då ska duvhöken och räven återigen äta av det som växer på marken (Jes 11).
-
De är hämtade från professor Stuart Burgess bok: Hallmarks of Design ↩︎
-
Se och hör t ex här https://youtu.be/qnddEszo4sM (krymp.nu/2UY) och här https://youtu.be/qv0wo9Lf-ts↩︎
Genesis Nyhetsbrev
Kommande händelser
Ett föredrag på en seminariedag om kreationism på STH. ...
Åttonde delen i en föreläsningsserie om Biblisk Kreationism. Producent: Ulf Fagerberg - ulf@kristentv. ...
Josef frågar Göran om fossilen Lucy och Ardi. Har vi utvecklats från apor? ...
Frågor & Svar
- Varför ska man tro på en skapelse och inte de vetenskapliga teorierna?
- Om Gud skapade bara två människor, Adam och Eva, drabbas inte då släkten utav inavel / incest?
- Finns dinosaurier omnämnda i Bibeln?
- Har allt land suttit ihop i "superkontinenten" Pangea?
- Vad säger ni om det nya fyndet av ett 7 miljoner år gammalt kranium?