Fermiparadoxen

Fermis paradox är motsättningen mellan den beräknade sannolikheten för utomjordiskt liv i universum (…) och den brist på bevis för intelligent liv på andra platser än jorden som råder. Paradoxen har fått sitt namn av den italiensk-amerikanske fysikern och nobelpristagaren Enrico Fermi, som 1950 ska ha formulerat frågan ”Var är de?”, apropå att inga tecken på liv på andra planeter i form av till exempel rymdskepp eller radiokommunikation har påträffats. [1]

Beskrivningen, hämtad från Wikipedia, beskriver det dilemma som uppstår, om man väljer att tro på de naturalistiska beskrivningarna av universums, livets och arternas uppkomst. Enligt dessa befinner sig vår galax Vintergatan i en ung del av universum, där vår planet skulle vara omkring 4,5 miljarder år gammal, och där tillräckligt intelligent liv hunnit bildas för att kunna söka efter liv i universum. Men samtidigt finns mycket äldre delar av universum, där liv borde ha uppstått mycket tidigare, på många andra ställen. Den avsevärt längre tiden borde ha gjort att andra intelligenta livsformer både hunnit uppstå, men också börjat kolonisera nya delar av universum.

Utgå från följande tankespår: Anta att en ny livsform behöver en miljon år för att kunna börja kolonisera nya planeter. Människan antas vara 200 000 år gammal enligt evolutionsläran, så man har tagit i ordentligt. Om man vidare antar att varje civilisation skulle skapa en ny rymdkoloni vart miljonte år, så skulle det innebära att det fanns mer än tusen olika civilisationer i universum på tio miljoner år. Efter ytterligare trettio miljoner år passerar antalet tusen miljarder civilisationer. [2] Men universum antas ju vara närmare 14 miljarder år så universum borde formligen krylla av intelligent liv.

SETI-projektet, bland flera andra, har sedan 60-talet sökt spår efter intelligent liv i rymden. Trots stora ansträngningar och enorma summor som satsats, har resultatet varit magert. Eller snarare obefintligt. En förutsägelse från skapelsetroende organisationer är att de aldrig kommer finna rymdvarelser, eftersom liv inte kan uppstå spontant. Fermis paradox är bara en paradox om man tror på naturalistiska skapelsemyter – Big Bang, abiogenes och evolution, men är förutsättningarna falska finns heller ingen paradox.

För utförligare genomgång av Fermiparadoxen, se artikel publicerad i Genesis1-2017, s.9-12.

Referenser och noter

1. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fermis_paradox (kortare: https://krymp.nu/1f8) (2019-01-02)

2. Vart miljonte år fördubblas antalet kolonier, vilket innebär att på 40 miljoner år har 40 dubbleringar skett. 2⁴⁰ = 1 099 511 627 776 kolonier ska då finnas enligt räkneexemplet.