Jättestork åt "hobbit"?

Nya fossilfynd har gjorts i Liang Bua på ön Flores i Indonesien, där de uppmärksammade fossilen efter den småväxta människan, Homo floresiensis, gjordes för några år sedan. Men nu rör det sig inte om några nya fynd av den småväxta människan, populärt kallad "hobbiten", utan om en fågel. Närmare bestämt en maraboustork, en stor sådan - i rapporteringen benäms den som en jättestork. De fossil man funnit är ganska fragmentariska, men forskarna beräknar att den varit ca 1,8 meter hög och vägt omkring 16 kg.

Dagens afrikanska maraboustork, med sina 1,5 meter, är även den en ganska ståtlig fågel, även om den är ca 30 cm kortare än den forntida på Flores i Indonesien.

Enligt de forskare som studerat fossilen, som mestadels består av massiva benfossil, har storken varit för tung för att flyga. De största nutida maraboustorkarna är inte så små de heller med en höjd på 1,5 meter och en vikt på över 9 kg. Låt vara att de inte kommer upp till Flores-storkens storlek. Men några problem med att flyga har de inte. Det har inte heller dagens kondorer, som kan väga upp emot 15 kg. Vingspannet hos den afrikanska maraboustorken kan mäta upp till 3-3,5 meter, vilket tillsammans med den andinska kondorens, är det största hos alla nutida, landlevande fåglar.

Forskarna spekulerar nu om jättestorken på forntidens Flores jagade och kanske åt unga individer av "hobbitar". Man säger sig dock inte ha några bevis för det. Att fåglar och djur är stora behöver inte betyda att de har rovdjursinstinkter, det behöver man bara se på den nutida faunan för att konstatera. Och trots allt var det bara 30 cm som skiljde "jättestorken" från den största av dagens maraboustorkar. Visserligen var den samtida människan på Flores ovanligt liten, kanske lite drygt metern lång och vägde förmodligen inte särskilt mycket. Men detta behöver i sig knappast ha drivit fram ett så pass stort rovbeteende hos storken, att den började jaga henne.

Nutida maraboustorkar är mestadels asätare, även om de också äter smådjur och fåglar. Även fisk och insekter ingår i dieten. Två asiatiska arter av maraboustorkar - större och mindre adjutantstork - lever till stor del av as. Som asätare fyller dagens maraboustorkar en viktig sanitär funktion. Kanske att forntidens jättestork på ön Flores också fyllde en sådan.

Källor: Zoological Journal, PhysOrg, Wikipedia och BBC

Jättestork åt "hobbit"? Nya fossilfynd har gjorts i Liang Bua på ön Flores i Indonesien, där de uppmärksammade fossilen efter den småväxta människan, Homo floresiensis, gjordes för några år sedan.

Men nu rör det sig inte om några nya fynd av den småväxta människan, populärt kallad "hobbiten", utan om en fågel. Närmare bestämt en maraboustork, en stor sådan - i rapporteringen benäms den som en jättestork. De fossil man funnit är ganska fragmentariska, men forskarna beräknar att den varit ca 1,8 meter hög och vägt omkring 16 kg. Enligt de forskare som studerat fossilen, som mestadels består av massiva benfossil, har storken varit för tung för att flyga. De största nutida maraboustorkarna är inte så små de heller med en höjd på 1,5 meter och en vikt på över 9 kg. Låt vara att de inte kommer upp till Flores-storkens storlek. Men några problem med att flyga har de inte. Det har inte heller dagens kondorer, som kan väga upp emot 15 kg. Vingspannet hos den afrikanska maraboustorken kan mäta upp till 3-3,5 meter, vilket tillsammans med den andinska kondorens, är det största hos alla nutida, landlevande fåglar.

Dagens afrikanska maraboustork, med sina 1,5 meter, är även den en ganska ståtlig fågel, även om den är ca 30 cm kortare än den forntida på Flores i Indonesien. Foto: Wikipedia

Forskarna spekulerar nu om jättestorken på forntidens Flores jagade och kanske åt unga individer av "hobbitar". Man säger sig dock inte ha några bevis för det. Att fåglar och djur är stora behöver inte betyda att de har rovdjursinstinkter, det behöver man bara se på den nutida faunan för att konstatera. Och trots allt var det bara 30 cm som skiljde "jättestorken" från den största av dagens maraboustorkar. Visserligen var den samtida människan på Flores ovanligt liten, kanske lite drygt metern lång och vägde förmodligen inte särskilt mycket. Men detta behöver i sig knappast ha drivit fram ett så pass stort rovbeteende hos storken, att den började jaga henne.

Nutida maraboustorkar är mestadels asätare, även om de också äter smådjur och fåglar. Även fisk och insekter ingår i dieten. Två asiatiska arter av maraboustorkar - större och mindre adjutantstork - lever till stor del av as. Som asätare fyller dagens maraboustorkar en viktig sanitär funktion. Kanske att forntidens jättestork på ön Flores också fyllde en sådan.