En konstnärs tolkning av livets ursprung. Här blandar sig de oorganiska molekylerna och blir organiska molekyler som blandar och blir enkla celler som blandar och utvecklas.
De flesta svenskar tror och litar på att evolutionen är sann därför att auktoriteterna och läroböckerna säger att det var så det gick till, och för att det verkar så logiskt med den anpassades bättre överlevnad. Men också för att man aldrig fått lära sig någonting om vetenskaplig evolutionskritik.
Så snart man får höra vad den vetenskapliga evolutionskri- tiken handlar om, inser man att evolutionen är långt ifrån bevisad, och att det mesta i stället pekar mot att Gud skapa- de de olika livsformerna.
Artikeln tar upp sju kritikområden som bör övertyga kristna om att evolutionen inte är Guds skapelsemetod:
Samtidigt som dessa sju områden visar på bristerna i evolutionsteorin så visar de minst lika mycket på kraften i skapelseargumenten. Det är därför ingen vädjan till ”Kun- skapsluckornas Gud” att redogöra för dem, som våra kritiker ibland vill påstå.
Om en slumpmässigt utvald svensk skulle få frågan om hur människan och allt levande uppkommit, skulle vederbörande antagligen svara ”genom evolution”. Evolutionsteorin har under så många generationer, och genom så många kanaler, trummats in som en självklar sanning i svenska samhällsmedborgare, att ytterst få någonsin skulle komma på tanken att ifrågasätta den.
Man är van vid att lita på vetenskapens företrädare, och om både de och skolans läroböcker säger att evolutionen är bevisad, så måste den ju vara det. Dessutom är det ju så självklart att den bäst anpassade har bättre chanser att få framgång i livet än den som inte råkar vara det, att evolutionen som bygger på denna princip upplevs som intuitivt ofrånkomlig.
Evolutionskritiken är svartlistad från våra utbildningssystem. Inga elever eller studenter, från småskola till högskola, får idag tillfälle att ställa eller diskutera kritiska frågor om evolutionsmekanismerna eller de övriga ”bevis” som läromedlen presenterar. Och när kreationism och Intelligent Design avhandlas sker det inom ramen för religionsämnet, vilket bidrar till intrycket att invändningarna mot evolutionen bara är av religiös och subjektiv natur.
Det kommer därför närmast som en chock för många när man får ta del av den naturvetenskapliga evidensen för att evolutionen inte är trovärdig som ursprungsmodell, och att den i stället pekar mot ett helt annat håll, mot en Gudomlig skapelseakt som förklaring till jordens livsformer och dess mångfald. Reaktionen blir ofta: ”Varför har ingen berättat det här förut?” och ”Varför har vi inte fått tillfälle att diskutera det här i skolan?”.
Detta borde rimligen vara en tankeställare för kristna teologer som flirtar med naturalistisk filosofi i form av evolutionsteori. För även om de filosofiska och teologiska argumenten för teistisk evolution vore aldrig så vackra och enhetliga, så skulle man ändå tvingas förpassa dem till återvinningen om det kunde visas att evolutionen inte håller för en kritisk vetenskaplig granskning. Och det är alltså precis så det förhåller sig.
Nu till evidensen. Utifrån dagens kunskapsläge inom naturvetenskapen är det ett stort antal centrala egenskaper, händelser och förhållanden i den levande världen som evolutionsteorin inte förmår förklara över huvud taget, däribland följande:
Någon ingående analys är naturligtvis omöjligt i en så pass kort artikel som den här, men jag skall ändå försöka ge en kort resumé av kunskapsläget inom varje område, och ange ett antal referenser för den som vill läsa mer.
Många tror att vetenskapen bevisat att liv kan och har uppstått ur livlösa kemikalier. Och även att man med mänsklig ingenjörskonst lyckats framställa liv på laboratoriet. Inget kan vara längre från sanningen. Livets kemikalier i form av proteiner och nukleinsyror (RNA och DNA) har en grundläggande egenskap som i praktiken gör en sådan syn ohållbar. De är nämligen asymmetriska. Proteiner är kedjor av mindre molekyler som kallas aminosyror. Det finns 20 olika sådana i en levande varelse och i naturen förekommer 19 av dem alltid i två spegelvända former, ungefär som människans händer är lika, men förekommer i en höger- och en vänsterform. I de fria aminosyrornas värld finns det därför, precis som i de fria människornas värld, lika många höger- som vänsterhänder. Dilemmat för ursprungsteorierna ligger i att levande varelsers proteiner uteslutande består av vänsterhandens form av aminosyror. På samma sätt innehåller nukleinsyror bara högerhandens variant av sina ingående sockermolekyler. Denna vänster- respektive högerhänthet är en viktig förutsättning för att livets kemi, levande varelsers ämnesomsättning, skall fungera. Hur uppstod denna enhänthet? Vetenskapen står utan svar, men det är uppenbart att slumpen är utesluten. Försök singla slant till dess att du får tjugo krona eller klave i rad så inser du varför miljarder år inte är tillräckligt för att besvara frågan hur hundratals och tusentals enheter långa biomolekyler ska ha fått sina enhändiga kedjor sammankopplade. Idag, 2018, har våra duktigaste vetenskapsmän inte lyckats simulera uppkomsten av ens en enda kort proteinmolekyl eller en kort nukleinsyra under förhållanden som är realistiska för en primitiv jord, utifrån blandningar av höger- och vänsterhandens former av livets grundstenar. Men med avancerad ingenjörskonst (intelligent design) går det förstås!
All planering av skapande verksamhet sker top-down, uppifrån och ner, vare sig vi förbereder för att bygga en altan, skapa en webbsida, skriva en bok eller komponera ett musikstycke. Det betyder att vi börjar med att formulera själva syftet, målet och huvudstrukturen. Sedan arbetar vi oss i tanken successivt nedåt så att alla underliggande nivåer stödjer och pekar mot samma mål. Resultatet blir en komplex och fungerande helhet. Vi kan också skapa genom trial-and-error utan någon tanke, plan eller ritning. Det kan också fungera ibland, men i förhållande till en genomtänkt skapelseakt blir det oftast endimensionellt och banalt. Bilar, datorer och nobelprislitteratur skapas inte utan hög grad av planering.
Våra kroppar består av celler, cellerna bildar vävnader, vävnaderna organ, organen organsystem (t ex hjärta-blodkärl-lungor), och organsystemen individer. Ingen enskild cell eller kroppsdel lever sitt eget liv, utan för att betjäna hela individen. När ett ägg utvecklas till en individ framträder först de stora dragen i byggnadsplanen: ryggrad, huvud, fyra extremiteter. Sedan formas de olika delsektionerna var för sig, alltid efter samma mönster enligt cellkärnans programvaror. Cell fogas till cell enligt DNA-ritningens instruktioner. Resultatet blir även här en komplex och fungerande helhet som avspeglar den komplexitet som i förväg finns kodad i livets programvaror.
Evolutionsteorin är per definition en rakt igenom slumpmässig process som saknar varje underliggande plan eller tanke. Med en planlös, strukturlös och slumpmässig process som enbart arbetar med ett oorganiserat urval av detaljer är det omöjligt att skapa en hierarkisk slutprodukt, vare sig en altan, en hemsida eller en levande organism. Det är som att planlöst spika på godtyckligt valda brädor eller hopa ord på ord utan tanke på deras betydelse och samband. Att en oplanerad process som evolutionen skulle kunna skapa livets hierarkiska strukturer återstår att bevisa. Livets uppbyggnad vittnar därför idag mot evolutionen och för en direkt skapelseakt.
Evolutionens grundmekanism påstås vara att mutationer – slumpmässiga förändringar i DNA – skapar en variation hos individerna som selektionen sedan sållar som i ett durkslag. De fördelaktiga mutationerna (individerna) behålls och får föra sina gener vidare till nästa generation i högre grad än de skadliga, som rinner igenom durkslaget (d.v.s. missgynnas). På sikt förväntas fördelaktiga gener bli vanligare i populationerna och utvecklingen gå framåt-uppåt i det långa loppet t.ex. från bakterie till människa.
Men mutationer är – precis som man förväntar sig av slumpmässiga processer som tillåts påverka en meningsfull text eller programkod – till skada, och leder till informationsförluster. Mutationer är en av orsakerna till varför vi åldras och dör, till cancer och tusentals genetiska defekter hos människor såväl som hos andra varelser. Undantagen är virus, bakterier och en viss celltyp i vårt immunförsvar, där mutationer tycks ingå i en förprogrammerad överlevnadsstrategi. Fördelaktiga mutationer i andra typer av celler och organismer är ytterst fåtaliga, och kan undantagslöst visas vara nedbrytande, även i de sällsynta fall där de kan innebära begränsade fördelar för den individ som bär dem. Även om det idag, 2018, finns ett antal fördelaktiga mutationer dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen finns det ingen enda av dem som är konstruktiv/uppbyggande till sin karaktär.
Det naturliga urvalet, å andra sidan, kan ingenting skapa på egen hand. Det kan i det långa perspektivet bara välja ut de nyheter som mutationerna skapar. Selektion har en konserverande effekt på populationer genom att eliminera de värsta mutationerna. Men leder samtidigt sakta men säkert till genetisk utarmning. Och eftersom det naturliga urvalet bara förmår eliminera de allra skadligaste eller gynna de fördelaktigaste mutationerna så kommer det för varje sällsynt fördelaktig mutation att föras vidare ett betydligt större antal skadliga mutationer till kommande generationer. Levande organismers arvsmassa degenererar därför sakta men säkert (bryts ner).
Den darwinistiska evolutionsmekanismen mutationer och selektion leder till genetiska förändringar av populationer. Men inte till den typ av konstruktiva förändringar som evolutionen kräver. Därför har flera ledande sekulära biologer frångått tanken att den skulle kunna driva storskalig evolution och sökt förklaringar på annat håll, men utan att hittills presentera något övertygande och allmänt accepterat alternativ. För en ingående redogörelse för evolutionsmekanismerna – se föregående nummer av Genesis (2018/1).
De flesta som läst sina biologiläxor har säkert läst om ”den fyrfota fisken” som såg ut som ett förvuxet grodyngel, urfågeln Archaeopteryx, befjädrade dinosaurier och ett fåtal andra ”mittemellan-varelser”. Men de är inte så många, och deras status är omtvistad, även i evolutions- litteraturen.
En systematisk trend i det fossila arkivet, liksom i den nu levande världen, är nämligen en anmärkningsvärd brist på mellanformer mellan organismer med skilda byggnadsplaner. För att illustrera den här generella egenskapen med ett konkret exempel, så förefaller i fossilens värld en mus alltid ha varit en mus och en fladdermus alltid en fladdermus. Det är inte det mönster man skulle förvänta sig av en långsam successiv utveckling av alla livsformer under eoner av tid. Eller omvänt formulerat – om evolutionen hade varit en sann verklighetsbeskrivning skulle både fossilens värld och den levande världen ha sett helt annorlunda ut än de gör. Bådadera vittnar i stället om Skaparen. Se Mats Moléns artikel om fossil i förra numret av Genesis [1]. Se gärna även den svensktextade versionen av filmen ”Biology of the Baroque” på vår webbsida [2].
Säkerligen har du hört talas om ”den genetiska koden” - den överenskommelse i allt levande som bestämmer hur informationen i DNA översätts till proteinmolekyler med specifika funktioner i de levande varelserna. Men forskarna har de senaste åren upptäckt fler kodsystem som är inblandade i den minst sagt komplexa processen som styr och reglerar uppbyggnaden av levande varelser. Av det DNA som utgör livets programvara och som dirigerar monteringsprocessen av alla levande varelser inklusive dig och mig ifrån enkla byggstenar som aminosyror, sockerarter och fettsyror, så utgörs bara några få procent av ”recept” i ordets egentliga bemärkelse. I återstoden döljer sig hemligheten bakom logistiken för hur dessa byggstenar ska skapa en individ. Om de proteinkodande generna liknas vid en dators applikationsprogram (Word, Excel…) så är de icke-proteinkodande DNA-avsnitten att likna vid datorns operativsystem. Det är den bild av vår arvsmassa som alltmer framträder i den moderna molekylärbiologin, inte minst genom det världsomspännande så kallade ENCODE-projektet. Detta upprör givetvis många darwinister som föredrar synen på vår arvsmassa som ett skrotupplag, men denna reaktion är inte oväntad utifrån deras förväntningar på evolutionen som en oplanerad process. Mer om livets informationssystem och dess relevans för skapelsefrågan kommer du att få läsa i kommande nummer av Genesis.
Kan koderna – de språkliga överenskommelserna – i DNA ha uppkommit utan någon mental process? Det är en obevisad och grundlös hypotes. Tvärt om – de vittnar om programmerarnas Programmerare.
Man inser lätt att en bakterie, en sjöstjärna, en fisk och en groda skiljer sig åt på många fundamentala sätt till sina respektive byggnadsplaner. Det innebär med nödvändighet att de också ”monteras” efter olika program under embryonalutvecklingen. Enligt klassisk evolutionsteori är alla jordens livsformer förbundna med varandra genom historiska övergångar liknande ett förgrenande träd. En stor utmaning för modern evolutionsteori är att förklara hur övergångar mellan djur med skilda byggnadsplaner har gått till. En populär hypotes man haft under lång tid har varit att mutationer som sker tidigt under embryonalutvecklingen kan ha lett till drastiska förändringar av organismernas byggnadsplaner [3]. Men idag vet vi att ju tidigare en mutation sker under ett embryos utveckling, desto allvarligare blir konsekvenserna. Det här lämnar evolutionismen i ett dilemma: de tidiga mutationer som skulle kunna förändra organismernas byggnadsplaner är ytterst skadliga, oftast letala (dödliga), medan sådana mutationer som sker senare under embryonalutvecklingen leder till banala effekter som inte påverkar byggnadsplanen. Moment 22 för evolutionsteorin. Men samtidigt ett kristallklart designargument.
En enkel, klassisk musfälla laddad med en ostbit eller fläsksvål är bevisligen effektiv. Konstruktionen som sådan är genial, och väldigt minimalistisk. Det går inte ta bort (reducera) fällan genom att ta bort någon konstruktionsdetalj utan att funktionen påverkas drastiskt i (för människan) negativ riktning. Enligt biokemisten Michael Behe är ett sådant system icke-reducerbart och det kan inte ha uppkommit genom en stegvis process där varje delsteg inneburit en fördel som tillåtit dess fortbestånd i väntan på nästa utvecklingssteg. Ett sådant system utgör därför enligt Behe en designmarkör – det kan bara ha blivit till genom en intelligent och målmedveten designprocess. Om den här typen av strukturer går att påträffa i den levande världen skulle detta kunna ses som evidens för medveten design i naturen. Finns det sådana strukturer i naturen?
Ja, och i överflöd. Ett klassiskt exempel är bakteriernas elektriska flagellmotorer [4]. Ett annat den så kallade blodkoaguleringen [5] hos ryggradsdjur, inklusive människan. Båda dessa system utgör kombinationer av ett antal mycket specifika kemiska substanser som alla tillsammans är nödvändiga för att upprätthålla respektive funktion. Saknas exempelvis en enda av ett tjugotal faktorer i blodet hos en människa kommer den livsnödvändiga funktionen hos blodet att levra sig och täppa igen ett läckande blodkärl att upphöra, och individens chanser att överleva och reproducera sig är praktiskt taget noll. En rationell slutsats är att systemet därför måste vara medvetet formgivet i en målmedveten intelligent skapelseprocess. Och samma princip gäller för oräkneliga andra strukturer i den levande världen.
Den här listan över områden där evolutionsteorin inte presenterar några trovärdiga svar kunde göras mycket längre. Vi kunde ha diskuterat gapet mellan levande och fossila människoapor och människor, uppkomsten av flercelligt liv, av sexuell förökning och av självmedvetandet, men för det är utrymmet alltför kort.
En förutsägbar kommentar från en evolutionist är att jag i den här artikeln vädjar till vad som brukar kallas ”Kunskapsluckornas Gud” eller ”God of the gaps”. Nämligen att företeelser som naturvetenskapen idag inte kan förklara därför måste vara gudomliga mirakel. I stället, menar evolutionisten, bör vi vänta och se att vetenskapen så småningom kommer att finna (materialistiska) svar även på de här frågorna.
Min replik är: Nej, det är ingen vädjan till Kunskapsluckornas Gud. De sju nämnda områdena skall inte i första hand betraktas som kritik av evolutionsteorin i brist på evidens, utan snarare som ett stöd för en intelligent skapelseakt i kraft av en massiv positiv evidens från en rad vetenskapliga fält. Vetenskapens roll är att arbeta med befintlig evidens, inte att ägna sig åt spekulationer om framtiden.
Varför skulle Skaparen ha använt sig av en process som evolution, som till sin natur är planlös och oriktad, för att skapa en värld till brädden fylld av geniala ting? Vi befinner oss i fel epok i världshistorien för att göra den typen av kompromiss som teistisk evolution utgör. I stället är det rätt tid att överge den, både för kristna och för agnostiker. Om inte annat så för att evidensen kräver det.
Göran Schmidt
Denna artikel är tidigare publicerat i magasinet Genesis 2018/2, med temat "Teistisk evolution".
PrenumereraFler nummer
En kristen världsbild, och i synnerhet en klar förståelse av Skriften och Adams fall, var avgörande för framväxten av modern vetenskap. Sir Isaac Newton (1643–1727). Porträtt av Godfrey Kneller, Wik ...
Artikel | 27 Jul 2023
De första kapitlen i vår Bibel är skrivna på ett sätt som visar att meningen var att dokumentera skapelsen som en historisk händelse. Det styrks även av att författaren använde sig av välbekanta ord s ...
Artikel | 27 Apr 2020
