Photo by Riccardo Annandale on Unsplash
Ta vara på DIN intelligens
En lite oväntad konsekvens av AI-revolutionen är att den hjälpt oss att till viss del bättre förstå hur biologisk och inte minst mänsklig intelligens fungerar.
Inte så att dagens AI nödvändigtvis är exakt likadan som människans hjärna, men dels finns en hel del likheter och dels har arbetet med AI gjort att man börjat inse att även hjärnan är en konkret “maskin” med ett specifikt sätt att fungera. Det vill säga, man har fått en större medvetenhet om att det har betydelse hur vi behandlar hjärnan samt matar den med information.
Att man inte insett det tidigare har sannolikt mycket att göra med den evolutionära världsbilden som är allmänt rådande i samhället. Den gör att man inte förväntar sig någon större grad av sofistikering hos de biologiska systemen (förrän man tvingas erkänna dem baserat på observationer). Med den nya uppvärderingen av vår tankemaskin hjärnan, kunde det vara praktiskt att lära sig lite om hur vi bäst hanterar den. Det är vad vi ska titta på nu.
Rumsligt lärande
För det första är det slående hur viktig den rumsliga aspekten är för vår inlärning. Det vi lär oss i ett visst rumsligt sammanhang, hemma, i skolan, kyrkan, jobbet eller i skogen tenderar att vara lättare att framkalla från minnet när vi befinner oss i just det sammanhanget.
Det här är en effekt som kan kännas igen även inom AI-modeller som ofta kan mer eller mindre oavsiktligt koppla ihop saker som ofta sammanfaller, och ibland leda till oönskade konsekvenser.
Vi har skrivit en hel artikel om rumslig/spatial inlärning i ett tidigare nummer (Genesis 2023/1), så vi ägnar inte mer plats åt detta här.
Diffust och fokuserat tänkande
En annan aspekt av hjärnans funktion som blivit klarare över åren, och som sammanfattats bland annat i Daniel Kahneman’s bok Thinking Fast and Slow (2017), är hur hjärnan ständigt arbetar i två distinkta lägen.
I ett läge, det “snabba” eller “diffusa”, sker kopplingar och associationer närmast automatiskt. Associationer mellan saker vi tänker på poppar upp och vi kan nästan instinktivt komma på en viss respons.
I det andra läget, det mer långsamma eller fokuserade, arbetar vi istället metodiskt igenom det vi tänker på för tillfället, och resonerar om huruvida det kan stämma eller är en bra idé.
Ett exempel där man typiskt sett använder det fokuserade tänkandet är när man löser mattetal i skolan. Det är då inte ovanligt att man ibland kör fast och inte ser lösningen trots att den kan ligga väldigt nära till hands. Vi upplever att vi “stirrat oss blinda” på problemet. Samma sak kan hända när vi ska skriva en text om något men inte ens kommer på hur vi ska börja.
Här har man lärt sig att vi ofta kan komma loss från denna blindhet och stirrighet genom att ta en paus och låta hjärnan och tankarna vandra fritt ett tag. Detta kanske låter som en svagt underbyggd tumregel, men det visar sig vara ett utmärkt sätt att se till att vår hjärna ska gå in i det mer diffusa och associativa tänkande vi beskrivit ovan. I detta läge hoppar nämligen ofta lösningen på problemet upp av sig själv så småningom. Du har säkert upplevt hur man kan komma på lösningen på ett problem när man till slut slappnar av, kanske i duschen eller när man hämtar kaffe. Denna lärdom kan man dra nytta av på ett mer systematiskt sätt genom att se till att ta regelbundna pauser, särskilt när man arbetar med något där man ofta kör fast.
Ett samtal mellan flera röster
Ett tredje aspekt av hur vår hjärna fungerar har beskrivits i boken A Thousand Brains (2022) av Jeff Hawkins. Han har vigt sitt liv åt att försöka förstå principerna bakom hjärnans funktion. Han beskriver hur tusentals neurongrupper i vår hjärna genererar förslag på hur vi ska reagera i varje ögonblick. Därefter sker en “omröstning” bland dessa spontana förslag, där det vinnande förslaget blir det vi upplever att vi tänker.
Det här fenomenet är inget som är obekant för Honom som står bakom skapelsen. I Bibeln beskrivs hur Guds egen natur består av sju andar med olika karaktärsegenskaper, såsom starkhet och råd, vishet och förstånd, kunskap och fruktan för Herren (se Jes 11:2).
Kanske är detta en fingervisning om hur en djup vishet ofta bygger på att flera olika egenskaper får samverka och harmoniera. Vi vet hur effektivt det kan vara att samarbeta i en grupp med människor, där olika personer med olika styrkor och karaktärsdrag bevakar var sin egen specialaspekt när olika frågor diskuteras. ”När många ger goda råd går det väl”, som vi läser i Ordspråksboken 11:14.
Även en enskild individ kan förstås försöka dra nytta av detta genom att spela några olika roller, för att se en sak från olika perspektiv. Prova gärna själv! Börja med att spela den kritiska och ifrågasättande för ett ögonblick. Prova sedan att spela den som snabbt vill komma till ett beslut, för att sedan bli den som noggrant vill analysera hur ett beslut påverkar andra människor. Till slut kan du ta på dig din egen hatt och göra en sammanvägd bedömning.
Sammanfattningsvis
Skaparen har utrustat oss med en fantastisk gåva i form av vår hjärna. Som ett led i att ära och älska Honom med hela vårt hjärta och hela vårt förstånd är det inte så dumt att lära sig hur vi bäst kan använda denna fantastiska gåva.
Här har vi försökt ge några tips på hur man kan göra det. Säkert kan du komma på fler. Inte minst om du söker efter tipsen i Guds ord.
Tidigare publicerad i: Genesis 2023/4

Denna artikel är tidigare publicerat i magasinet Genesis 2023/4, med temat "Intelligens".
PrenumereraFler nummerKommande händelser
- 21 Nov 2026, 00:00: Göran Schmidt på Figeholm
- 25 Nov 2026, 00:00: Henrik Mjörnell i Furubackskyrkan Barnarp
- 2 Dec 2026, 08:00: Henrik Mjörnell på gymnasium
- 3 Jan 2027, 18:00: Kursstart Arkeologi - upptäck Bibelns historia
- 7 Jan 2027, 14:00: Henrik Mjörnell på ungdomssamling i Gnosjö
Man har långt ifrån kunnat framställa liv i laboratorium. Tvärtom har man inte ens framställt ett enda ...
André Juthe presenterar sitt axiomatiska gudsbevis, som tidigare presenterats på Uppsala Universitet. ...
Göran Schmidt frågar sig detta i Genesispodden 2.0 avsnitt #20, som är särskilt tillämnat pastorer, pr ...
Genesis Nyhetsbrev
Frågor & Svar
- Hur kan det finnas en Gud, när ingen har sett/känt honom? Ni har ju inga vetenskapliga bevis!
- Varför kan man motivera mikroevolution och inte makroevolution, och var går gränsen?
- Jag har hört att det skulle finnas bakterier på Mars: hur har de hamnat där?
- Vet man att ljusets hastighet är konstant? Om ljusets hastighet inte är konstant, då är väl inte tiden heller "konstant"? Hur inverkar det i så fall på åldersbestämningar?
- Stämmer det att tjockleken av stoftlagret på månen talar för att den är ung?





