Tvåbenthet

Varför går vi egentligen på på två ben, och inte på alla fyra? Det är en fråga som evolutionsforskarna länge funderat över, men aldrig kommit fram till ett tillfredsställande svar på.

Enligt en av de senaste teorierna var startpunkten för denna så kallade bipedalism att vi försökte få med oss så mycket mat som möjligt. Teorin har lagts fram av en forskargrupp som studerat några nutida schimpansers beteende. Bakgrunden till studien sägs vara att forskarna ansåg tidigare förklaringsmodeller som bristfälliga och att fossila ledtrådar saknas.

I tidigare framlagda teorier har exempelvis föreslagits att människan började stå upprätt för att ha händerna fria för att tillverka verktyg. Eller att man började gå upprätt uppe i träden då man sökte föda där, för att sedan förfina "metoden" nere på marken. Att stå upprätt innebär också att man blir längre och lättare kan upptäcka faror av olika slag. Men varken dessa eller andra teorier förklarar långt ifrån allt, bland annat hur människans anatomi kunnat utvecklas i takt med de fördelar utvecklingen ger.

Att man nu skulle kommit sanningen närmare genom att studera nutida schimpanser känns lika haltande som någon tidigare teori. Om nu människorna och schimpanserna verkligen är "kusiner" på samma släktträd, som evolutionsforskarna hävdar - vad är det då som säger att den gemensamma förfadern betedde sig som dagens schimpanser? Enligt nämnda teori skulle ganska lång tid förflutit sedan vi skildes åt i det gemensamma släktträdet. En tid då man kan förmoda att även schimpansen, likt människan, skulle haft en lång utveckling att genomgå.

Trots alla publikationer som pekar på de likheter vi delar med schimpanser är det ändå ganska tydligt att vi skiljer oss märkbart från dem. En stor skillnad är den anatomi som är så välanpassad till vår tvåbenthet.

Källor: Cell och PhysOrg