Forskarna tvivlar på "Ardi"

"Gång på gång basuneras ett nytt fynd ut som en avgörande länk mellan apa och människa, för att sedan tonas ned i osäkerhetens dimmor." Det skriver redaktören för Genesis i nämnda tidskrift nr 2 2010. Det senaste exemplet på detta är "Ardi", som slogs fram av tidskriften Science som årets viktigaste vetenskapliga nyhet år 2009.

Nu var inte Ardi ett direkt nytt fynd. Redan 1994 publicerades fyndet av en s.k. förmänniska, med det vetenskapliga namnet Australopithecus ramidus. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan daterades fossilen till ca 4,4 milj år. (Det var i själva verket fragmentariska fynd efler flera individer av samma slag.) Det var alltså fråga om en rekordgammal "apmänniska", som den gamla termen löd.

När sedan nya fossilfynd gjordes, av vad som troligen var samma varelse, undersöktes de gamla fynden på nytt och namnet ändrades till Ardipithecus ramidus. Under den populära förkortningen "Ardi" rubricerades det stort i såväl vetenskapliga, som populära media. Och fyndet valdes som sagt till "årets viktigaste" av den välkända tidskriften Science.

Men nu, bara några månader efter den proklamationen, ifrågasätts Ardi som förmänniska i samma tidskrift. Inte minst ifrågasätts att hon kunnat gå upprätt. Det var annars något som de forskare, som publicerat fyndet, tolkat in i det uppbyggda och delvis rekonstruerade skelettet (av tämligen fragmentiska fynd). Men allt flera forskare tvivlar på den upprätta gången. En av dem är den svenske paleontologen Lars Werdelin, som menar att det finns "allför mycket konstigheter i skelettet som talar mot att Ardi verkligen skulle ha kunnat gå på två ben".

Så - ännu en gång har ett fynd som först proklamerats som en viktig länk mellan apa och människa visat sig vara enbart något av dessa, i detta fall en apa. De forskare som slog fram fossilfynden om "Ardi" som särskilt betydelsefullt vill dock inte ge upp sin tolkning. Och de "osäkra dimmor" som lägrat sig över debatten runt tolkningen av fynden kanske inte skingras än på ett tag.

Hos många av gemene man är förmodligen "Ardi" bara en av de många dagsländor som skymtar till vid TV-rubrikerna någon gång då och då, för att sedan glömmas bort - om man nu ens la märke till namnet från första början.

Källor: PhysOrg, Science 2010 vol 328 sid 1105, Science och Sveriges Radio Läs mer om Ardi i "Ardi - din förfader", här i kortnytt 2010 01 10 och i Genesis nr 4 2009.