Musik - ingen struntsak

Forskare upptäckte nyligen att våra hjärnor är som gjorda för musik och att vår uppskattning av musik utgör en grundläggande aspekt av att vara människa (något som framgår väldigt tydligt av videon i länken i not [1], (övers. anm)).

Varför har vi människor detta speciella förhållande till musik, medan apor och andra djur med stor hjärna inte har samma behov av att utöva eller lyssna på musik? Precis som att tala och skriva på språk som har en grammatisk uppbyggnad, är även musikaliteten en speciell och distinkt egenskap hos människor. Varifrån fick vi egentligen denna mystiska vana och vår personliga musiksmak?

Ny forskning

Forskare har upptäckt att personer med långt framskriden demens kan reagera med en plötslig och markant förbättring av sina intellektuella funktioner när de får lyssna på sin favoritmusik. Även när mycket av hjärnan är borta kan musik väcka upp den, ibland med verkligt 'magiska' och oförklarliga resultat. De drabbade "kommer tillbaka" för stunden. Forskarna som gjorde denna upptäckt beskrev musik som ett känslomässigt protospråk – jämförbart med hur en mor och far pratar med sin baby. Resultaten var i många fall så häpnadsväckande att forskarna själva snabbt rycktes med av de kraftfulla känslor som uttrycktes. Det är intressant att se att uppskattning av musik visar sig vara inbäddad i, eller kopplad till, nästan alla delar av hjärnan. Forskarna fann att musik verkar ha en nära koppling till kärlek och relationer. Det finns nämligen en tydlig och kraftfull fysiologisk effekt av musik i sociala sammanhang. De drog slutsatsen att musik är så viktig för vår hjärnas fysiska komposition att den utgör en oumbärlig del av det som gör oss till människor.

Betydelsen av musik

Både harmoni och melodi innefattar oföränderliga vetenskapliga och matematiska lagar, [2] och utgör därmed en del av universums struktur; det är dock bara människor som kan bry sig om att det är så. Sedan Darwins evolutionsteori blev populär har forskare försökt hitta lösningar på mysteriet om varför människan finner mening i musik och varför hon ägnar sig åt det. En vanlig teori som Darwin var den förste att lansera, var att män använde melodier för att attrahera kvinnor. Trots bristande evidens för det, kommer idén upp till ytan nu och då, tillsammans med andra otillfredsställande förslag för att lösa mysteriet. Det finns helt enkelt inga bevis för att passionen för konst och musik har något att göra med de pragmatiska kraven för överlevnad och reproduktion. Vår musik tjänar inget rent funktionellt, biologiskt syfte utan är en verkligt kreativ sysselsättning, till skillnad från hur sångfåglar är förprogrammerade för sin artspecifika sång. Det är bara människor som utövar musik, och även om vi kan anpassa musik till att kommunicera - t.ex. en arméfanfar - ägnar vi oss framför allt ändå åt den av emotionella, andliga och konstnärliga skäl.

Känslor och själ

Darwinism, som ju är en materialistisk filosofi och inte en vetenskap, står handfallen inför hur betydelsen av musik ska förklaras. Musik kan få oss att överväldigas av känslor, eftersom den är kopplad till vår andliga sida och är ett klart bevis för själens existens. Om vi enbart skulle vara själlösa, biologiska maskiner, som evolutionär vetenskap hävdar, varför skulle vi då ens bry oss om musik, eller till och med gråta av känslor eller skratta av glädje? Vi bryr oss eftersom vi också har en andlig natur - skapade av Gud, som själv är ande. (Johannes 4:24). Många människor, av alla bakgrunder och med olika övertygelser, har talat om musikens "själ". Bono, huvudsångaren i det populära bandet U2, har sagt att ”musik handlar om anden.” [3] Itzhak Perlman, den berömde klassiske violinisten, sa: ”När du håller på med musik, är du inne på samhällets själ.” [4] Och den kristne författaren Vishal Mangalwadi sa: ”Att förneka verkligheten i en andlig kärna som essensen i varje människa gör det svårt att förstå sig på musik, eftersom musik, liksom moral, handlar om själen.” [5]

Människokroppen

Människokroppen är som gjord för musik. Som tvåbenta, upprättgående varelser är våra händer frigjorda för skickligt och kreativt arbete, och längtan att hålla på med det styrs av våra sinnen och hjärtan. Vi spelar svåra instrument som fiol, gitarr och piano, komponerar komplex musik och sjunger, eftersom våra hjärnor och våra personligheter försöker uttrycka sig i detta spirituella format.

En gåva

Musik är en speciell gåva för människor, som alla är skapade till Guds avbild. Den är meningsfull, för eftersom den härstammar från en källa mycket större än oss själva är den översinnlig på ett sätt som även icke - troende kan förnimma. Den berömde musikern Ray Charles sa: ”Jag är född med musik inom mig. Musik var en del av mig, precis som mina revben, mina njurar, min lever, mitt hjärta och mitt blod. Den var en kraft inom mig redan innan jag kom upp på scenen. Den var en nödvändighet för mig liksom mat eller vatten.” [8] Musik är något outsägligt. Kanske uttryckte Victor Hugo detta bäst: ”Musik uttrycker det som inte kan sägas och där det är omöjligt att vara tyst.” [9] Bibeln säger att det redan fanns musik under skapelsens första dag, [10] redan innan Adam och Eva skapades, när änglarnas härskaror uttryckte sitt jubel då jorden formades, när ”morgonstjärnorna sjöng tillsammans och alla Guds söner ropade av glädje” (Job 38:7). [11] På många ställen berättar Bibeln att musik är något väldigt speciellt: ”Stäm upp musik och slå på trummor, spela på ljuvliga lyror och harpor!” (Psalm 81:3). Det är klart för alla som vill inse det, att musik både i fysisk och andlig mening är en del av Guds underbara design för skapelsen.

Våra händer är mirakler av design, perfekt konstruerade för de mest uttrycksfulla rörelser. De är oerhört känsliga för beröring och rena underverk av ”uppfinningsrikedom, flexibilitet och rörlighet, och fingrarna är formade och placerade på ett idealiskt sätt” för att spela musikinstrument. [6] De till synes enkla slag - och sedan tryckrörelserna kräver mycket fin nervoch muskelkontroll för de snabba växlingarna från rörelse till kraft strax före kontakten. [7] Violinisten måste till exempel med perfekt precision koordinera stråkens rörelse och de tonbildande fingrarna och få tonhöjden och timingen exakt rätt för att skapa något vackert, mänskligt, kraftfullt och meningsfullt. Detta skulle vara omöjligt om handen var dåligt utformad för att skapa musik. Vårt öra är också ett precisionsinstrument, specialutformat för att ta emot och överföra musikljud. Dess intrikat anslutna ben bildar en finkänslig trummekanism med akustiska kamrar och är perfekt konstruerade för att återge vackra toner. Vi har också stämband som är i stånd att frambringa de bästa tänkbara musikaliska tonerna. Mycket av instrumental musik är inspirerad av och försöker efterlikna den mänskliga rösten.

Noter

1. Se videon på Australian Broadcasting Corporation CatalystTV, episode Music on the Brain https://www.youtube.com/watch?v=rnUSNbqtVJI eller (kortare krymp.nu/2zX) 2. Fauvel, J., Flood, R., och Wilson, R. (red.), Music and Mathematics:
2. From Pythagoras to Fractals, Oxford University Press, New York, 2003.
3. Se även Reilly, R.R., The music of the spheres, orthe metaphysics of music, home.isi.org, 2001, och även Rehmeyer, J., The geometry of music, sciencenews.org, 4 mars 2008. 3. Mangalwadi, V., The Book That Made Your World, Thomas Nelson,
4. Nashville, s. 7, 2011 4. In the Fiddler’s House (DVD), EMI Classics, 2006.
5. Ref. 3, s. 7. 6. Gerle, R., The Art of Bowing Practice, Stainer & Bell, London, 1991. 7. Ainsworth, D., What gives us fingertip dexterity?, University of Southern
6. California—Viterbi, School of Engineering, viterbi.usc.edu, 6 februari 2008;
7. Catchpoole, D., Fingertip control, Creation 31 (2):31, 2009; creation.com/fingertip-control. (kortare: krymp.nu/2zY)
8. Charles, R. och Ritz, D., Brother Ray: Ray Charles’ Own Story, Da Capo
9. Press, Cambridge MA, s. 8, 2004.
10. Hugo, V., William Shakespeare (essay), Part I, Book II, Chapter IV, 1864.
11. Eller kanske tredje dagen, i fall erets hänvisade till torra landet som kallas "jorden".
12. Ett klassiskt exempel på hebreisk parallelism, Båda meningarna uttrycker samma sak på olika sätt; "morgonstjärnorna" är också "Guds söner" (bene Elohim = änglar på andra ställeni GT) som likt andra skapade varelser (2 Mos. 20:11), blev de till tidigare denna dag.