Skapelsebaserad forskning flyttar fram positionerna

Steinar Thorvaldsen är professor i informationsvetenskap och informations- och kommunikationsteknik (IKT) vid universitetet i Tromsø, Norge. Ola Hössjer är professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet. 21 september 2020 publicerade de båda en forskningsrapport i den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Theoretical Biology med titeln Using statistical methods to model the fine-tuning of molecular machines and systems, eller på svenska: ”Att använda statistiska metoder för att modellera finjusteringen av molekylära maskiner och system”. Rapporten har rönt stor uppmärksamhet och fått stor spridning. Faktum är att detta var den mest nedladdade artikeln i Journal of Theoretical Biology under hela 2020!

Publiceringen av artikeln är, som vi ska se, intressant ur flera aspekter. Men allra först några övergripande ord om bakgrunden och innehållet.

Fysiker och astronomer har länge känt till att de naturkonstanter som möjliggör vårt universum är oerhört finjusterade. Situationen påminner om ett kontrollrum med hundratals reglage inställda på precisa värden, där inget av dem får rubbas det allra minsta utan allvarliga konsekvenser för universums stabilitet eller dess förmåga att härbärgera liv. Eftersom universum förefaller avsiktligt konstruerat för mänskligt liv brukar fenomenet också gå under namnet ”den antropiska principen”.¹ Annorlunda uttryckt verkar det finnas ett samband mellan finjustering och design, ett förhållande som vi inser intuitivt i fråga om föremål i vår vardag² men som av naturliga skäl är svårsmält för sekulära forskare när det gäller universum självt eftersom det pekar med hela handen mot en intelligent Designer bakom allt – det vill säga Gud.

Synen på biologiskt liv har däremot av tradition präglats av den motsatta synen, att cellens molekyler, strukturer och funktioner inte har samma svårförklarliga grad av finjustering som fysiken, utan i stället är en helt naturlig (statistiskt sannolik) konsekvens av slumpmässiga förändringar i form av mutationer, naturligt urval och några andra naturalistiska processer inom ramen för evolutionsteorin.³ Synsättet skulle kunna benämnas ”ointelligent design”, men det vore förstås självmotsägande eftersom ordet design alltid används i relation till intelligenta aktörer. Design i naturen är ju också enligt sekulära och ateistiska biologer som Richard Dawkins och Francis Crick bara en illusion.

Rapporten

Det är denna syn på biologin som Steinar och Ola utmanar i sin forskningsrapport. De presenterar metoder som visar att sannolikheten för att den genetiska programmeringen för det slag av specifika komplexa strukturer som återfinns i levande celler skulle uppkomma genom naturalistiska processer är oerhört låg, och att en designmodell med en skapad genetisk ”ursprungsvariation” (alltså att Gud skapade människan och övriga organismer med en genetisk mångfald från start) är långt mer sannolik ur statistisk synpunkt.

Under granskningsprocessen gav tidskriftens redaktörer och bedömaren författarna rådet att tona ner hänvisningarna till Intelligent design (ID) och byta ut det mot begreppet ”finjustering”, bland annat i artikelns titel, vilket också skedde. Däremot hade man inga invändningar mot en diskussion om ID, liksom kritik av neodarwinism, under förutsättning att Thorvaldsen och Hössjer även refererade till ID-kritiska källor. Av den anledningen bedömde författarna i samband med slutkorrekturen att det vore relevant att ha ”intelligent design” som ett av nyckelorden⁴ till artikeln. Ordet ”Intelligent” ströks sedan av den ansvarige redaktören (se nedan); fortfarande anses ordet ”intelligent” alltför känsligt i sådana här sammanhang.

Tidskriften publicerade artikeln i sin webbupplaga några månader tidigare och tidningen Världen Idag rapporterade om saken i början av juli förra året (2020). Eftersom det var förväntat att evolutionister skulle göra allt i sin makt för att sätta käppar i hjulet för publiceringen i tidskriftens pappersupplaga i början av hösten, valde vi på Genesis att avvakta med att kommentera saken i vårt nyhetsbrev och på vår webbplats tills i september när papperspubliceringen ägt rum.

Den vanliga visan…

Vi på reaktionen ”visste” naturligtvis redan på förhand vad som skulle hända, efter att ha lyssnat till samma visa många gånger genom åren:

Någon forskare publicerar en evolutionskritisk artikel i en ansedd vetenskaplig tidskrift och presenterar inget alternativ som är fullt ut materialistiskt till sin karaktär, varefter ursinniga försvarare av evolutionistisk politisk korrekthet omedelbart kastar sig över tidskriftens chefredaktör, som sedan av hänsyn till tidskriftens äventyrade anseende upplever sig nödsakad att publicera en offentlig ”disclaimer” (typ ”brasklapp” – det vill säga att man i redaktionen tar avstånd från forskarnas slutsatser och att artikeln i fråga aldrig borde ha publicerats).

Det var också exakt vad som skedde även i det här fallet. Evolutionsbiologer (troligtvis amerikanska) hörde av sig till redaktionen och satte dem under press. Så här lyder disclaimern som numera pryder artikelns titelsida på webben (med våra understrykningar):

Redaktionell kommentar: Journal of Theoretical Biology och dess chefredaktörer samtycker inte på något sätt varken till ideologin eller sättet att resonera bakom begreppet intelligent design. Sedan artikeln publicerats har det nu visat sig att författarna har samröre med en kreationistgrupp (även om de adresser som de uppger är till avdelningar i bona fide universitet). Vi var inte medvetna om detta faktum när artikeln granskades. Vidare tillfogade författarna nyckelorden ”intelligent design” efter granskningsprocessen under korrekturskedet och vi var inte medvetna om detta handlande från författarnas sida. Vi har avlägsnat dessa från online-versionen av denna artikel. Vi anser att intelligent design inte på något sätt är ett lämpligt ämne att behandla i Journal of Theoretical Biology.”

Undertecknare: Denise Kirschner, Mark Chaplain, Akira Sasakico, chefredaktörer JTB

Här finns flera intressanta saker att notera:

• Att man först och främst motiverade sitt beslut med att artikelförfattarna vid sidan av sitt vetenskapliga arbete har ”samröre med en kreationistgrupp.” (första understrykningen)

• Att man uttryckligen skriver att man inte varit medvetna om detta under granskningsprocessen (andra understrykningen). Det är en illa dold bekännelse att om man vetat att författarna haft samröre med kreationistkretsar så hade detta sannolikt gjort att det inte varit aktuellt med publicering.

• Att artikeln passerade hela vägen genom granskningsprocessen ända fram till publicering. Det visar att det inte fanns någonting i sak att anmärka på författarnas faktiska metoder eller slutsatser.

• Att man inte drar sig för att censurera forskares texter (tredje understrykningen) om de refererar till andra forskare med koppling till intelligent design (eller kreationism).

Kommentarer

För det första handskas chefredaktörerna ovarsamt med sanningen när de antyder att kopplingen till Intelligent design kom som en överraskning. Det hade under granskningsprocessen förts en helt öppen dialog om detta mellan tidskriftens personal och författarna.

För det andra uttrycker tidskriftens redaktörer öppet i sin disclaimer att de har en uttalat anti-kreationistisk och anti-ID-agenda. Det här är inget unikt för just denna tidskrift, utan gäller alla de stora och inflytelserika naturvetenskapliga tidskrifterna. Här kan vi alltså genomskåda det argument som nu och då brukar nämnas i debatten, nämligen att företrädare för kreationism och intelligent design inte skulle producera forskning värd att publicera i vetenskaplig press. Sanningen är i stället att sekulär media aktivt selekterar bort alla forskningsresultat som inte passar in i den naturalistiska/evolutionistiska ramen. Det faktum att en lång rad kristna forskare, tillsammans med Ola och Steinar, detta till trots verkligen regelbundet får sina resultat publicerade understryker kvalitén på dagens skapelsebaserade forskning.

Och för det tredje innebär det att forskare är skyldiga att redogöra för sina privata relationer och engagemang för att deras artiklar ska tillåtas publicering – i den händelse att man nu råkar vara evolutionskritisk, vill säga; i andra fall är det säkert inte behövligt.

Angrepp på den akademiska friheten

En enad europeisk universitetsvärld har publicerat ett styrdokument för sin forskningsverksamhet som särskilt understryker vikten av den akademiska friheten:

”Forskning kan bara bidra till en blomstrande och hållbar framtid om den bedrivs i enlighet med vissa grundläggande principer. Forskare behöver frihet att tänka och ställa frågor för att främja kunskap, liksom frihet att kommunicera resultaten av sin forskning och utbilda nästa generation av kritiska tänkare. Dessa principer sammanstrålar i den centrala grundsats - akademisk frihet - som måste tillämpas av hela det vetenskapssamhälle som är involverat i forskning, lärande och undervisning." (förf. övers.)

Steinar och Ola skickade inledningsvis uppsatsen till flera ansedda tidskrifter vars redaktörer refuserade den utan att ens bry sig om att anlita en bedömare. När forskningsrapporten likväl passerat granskningsprocessen och antagits för publicering tar redaktionen i fråga avstånd från den baserat på ogrundad kritik av rent ideologiska skäl. Båda dessa förhållanden utgör markanta angrepp på den akademiska friheten, angrepp som alltför länge tyst accepterats och inte tillräckligt uppmärksammats.

Ljusglimt i mörkret

Ändå måste man, mitt i allt rävspel, konstatera att Journal of Theoretical Biology visat prov på en ovanligt öppen hållning i frågan. De flesta sekulära tidskrifter vågar inte publicera en artikel om ursprungsfrågorna med ett nyckelord som design över huvud taget.

Vad hände sedan?

I november månad 2020 publicerade zoologidocent Lars Johan Erkell en serie om sju artiklar (den första i raden här) på Biolog(g) en webbplats som drivs av Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, där han kritiserade Thorvaldsens och Hössjers arbete och klassade det som både pseudovetenskapligt och antivetenskapligt. Det är ytterst allvarliga anklagelser. Det hör till saken att Erkell är en uttalad anti-kreationist som under många år argumenterat mot intelligent design och skapelseforskning, däribland i form av en längre debatt med Genesis ordförande (som förutom på Biolog(g)även går att ta del av på den ordförandens webbplats).

21 december 2020 publicerade tidskriften ett "Letter to Editor" från tre forskare som också kritiserade Thorvaldsens och Hössjers arbete. Kritiken inskränkte sig emellertid till ett påstående om att naturliga mekanismer visst kan skapa finjusterade och oreducerbara komplexa system, men forskarna underlät sig att motivera hur. De gjorde heller ingen ansats till att bemöta författarnas kritik av neodarwinismens mekanismer.

I skrivande stund (slutet av juni 2021) ger Ola Hössjer en utförlig replik på Lars Johan Erkells kritik i form av sju kortare artiklar som publiceras på Biolog(g) men som även finns att läsa i dess helhet på Genesis webbplats. Ola sammanfattar sin replik på följande sätt:

”Sammanfattningsvis så välkomnar jag analys av de forskningsartiklar jag skrivit, både sådan som innehåller konstruktiv kritik och uppskattning. I detta sammanhang vill jag passa på att nämna att alla vetenskapsmän inte verkar ha samma inställning till min och Thorvaldsens artikel som Erkell. Efter att den publicerades har jag varit med och skrivit en uppföljande artikel om väntetider för att åstadkomma större genetiska förändringar. Denna artikel har nyligen publicerats och jag har blivit inbjuden att hålla föredrag om den på en internationell konferens med många välkända deltagare.

Som jag skrev i inledningen vill jag tacka Lars Johan Erkell för att han faktiskt lagt ner tid att läsa, inte bara min och Steinars artikel om finjustering, utan även flera av de artiklar vi refererar till. I mån av tid fortsätter jag gärna detta meningsutbyte, genom artiklar eller debatter. Dock menar jag att mycket av Erkells kritik missar målet. För det första har Erkell missförstått vad Intelligent Design eller kreationism innebär, genom att han antar att sådan forskning styrs av icke-falsifierbara kriterier. För det andra gör Erkell en höna av en fjäder när han kritiserar oss för användandet av begreppet ’icke-fysisk information’, eftersom han inte förstått vad vi menar med detta. För det tredje verkar Erkell inte inse att hans metodologiska naturalism inte är en objektiv och agnostisk synpunkt, utan tvärtom baseras på ett materialistiskt trosantagande. Genom att använda metodologisk naturalism vill alltså Erkell tvinga all forskning att styras av sekulära antaganden. För egen del förespråkar jag en vetenskaplig miljö där sekulära, design-baserade, kreationistiska och andra hypoteser får vara med och tävla på lika villkor. Jag överlåter åt läsaren att bedöma om mitt eller Erkells synsätt är mest demokratiskt och bäst stämmer med vetenskapens syfte att söka sanningen.”

Avslutning

Det är naturligtvis tragiskt att det ska krävas så mycket kamp för att öppet lägga fram evidensen för någonting som varje människa innerst inne intuitivt vet om – skapelsen vittnar om sin Skapare. Men samtidigt är det uppmuntrande att se att det finns en gräns för hur länge sanningen om verkligheten ska få lov att undertryckas med dåliga argument och bedrägliga metoder. Vi närmar oss den gränsen nu, tack vare kompetenta och modiga forskare som Steinar och Ola. Och var så säker – detta är bara början. Skapelsebaserad forskning har en ljus framtid!

1. Personer som har svårt att tänka sig en Gud som skapar universum för vår skull brukar i stället spekulera om mutiversa, där det bland oräkneliga universa slumpen någon gång ”såg till” att alla naturkonstanterna råkade bli så perfekta som i vårt lyckosamma universum. Åter andra väntar på att finjusteringen beror på en ännu oupptäckt ”teori om allt” som skulle kunna förklara förhållandet på ett rent naturalistiskt sätt. Här tenderar man att välja den hypotes som harmonierar bäst med ens personliga syn på världen och tillvaron. En ateist räknar därför bort Guds-alternativet per automatik.↩

2. En förhållandevis banal stensättning i cirkel eller rektangel föranleder till exempel arkeologer att dra tämligen säkra och vetenskapligt accepterade slutsatser om avsiktlig design.↩

3. Däribland genetisk drift, geografisk migration och omkombinationer av genetiskt material.↩

4. Nyckelord är ord som författare anger som underlättar för andra forskare att söka efter artiklar av intresse i de vetenskapliga databaserna.↩