Vetenskap | Ursprung | Skapelsetro
Splash slide linking to page: Video
Splash slide linking to page: Tidning
Splash slide linking to page: Frågor & Svar

Stefan Gustavssons respons till tidningen Genesis

10 Apr 2021. Lästid: Ca 7 minuter.

I Apologia önskar vi se konstruktiva samtal mellan bibeltroende kristna i olika frågor. Det är därför vi har gett ut boken ”Fyra kristna diskuterar skapelse och evolution” där Göran Schmidt inbjudits att representera ungjordskreationismen. Och det är därför vi varit med och bjudit in föreningen Genesis att vara en del av nätverket om vetenskapen och tro vid den årliga konferensen ”Uppdrag Guds Rike”.

För att samtal ska bli konstruktiva krävs det en hel del. Det gäller sådant som att parterna vinnlägger sig om hederlighet i beskrivningen av meningsmotståndarens position och generositet i tolkningen av vad de försöker kommunicera. Det handlar vidare om noggrannhet med ord och definitioner så vi säkerställer att vi är överens om vad samtalet gäller. Och inte minst att vi håller fokus på sakfrågan och undviker personangrepp och spekulationer om bakomliggande motiv. Här finns det förbättringspotential hos oss alla – inklusive redaktionen för tidningen Genesis. Då tänker jag närmast på den analys de ger av avsnittet om skapelse och evolution i TV-serien ”Vad är det vi tror på?” som visas på TBN Nordic, en analys som finns i kortversion i tidningen (1/2021), i en längre version på nätet och muntligt i Genesispodden.

Det finns ett stort antal problem i den analysen. Låt mig nämna några av dem.

Under snart trettio års tid har jag offentligt arbetat för Bibelns trovärdighet och återkommande skrivit i ämnet, utifrån övertygelsen att Bibeln i sin helhet är Guds inspirerade och ofelbara Ord. Mot den bakgrunden är det förvånande att bli anklagad för att uppmuntra människor att ”överge klassisk bibelsyn” och att jag skulle visa ”misstro mot” Gamla testamentets vittnesbörd.

Här blandar tidningen samman frågan om bibelsyn (vad vi tror om Bibeln) med frågan om bibeltolkning (hur de enskilda texterna i Bibeln bäst ska förstås). Den distinktionen är oundviklig och görs också av föreningen Genesis medlemmar: Med exakt samma bibelsyn kommer ni ju till olika tolkningar kring till exempel dop eller eskatologi. Och det måste i ärlighetens namn erkännas att det gör bibeltroende kristna också i frågan om tolkningen av 1 Mos 1–3.

Det jag diskuterar i avsnittet på TBN är alltså olika möjliga bibeltolkningar, inte en ändrad bibelsyn.

Tidningen spekulerar om min drivkraft är att ”undvika att stöta sig med sekulär vetenskap”. För den som följde mitt arbete med ”Bevara äktenskapet” under debatten om att införa en könsneutral äktenskapsdefinition i Sverige eller mina återkommande artiklar om abortfrågan eller min senaste bok ”Nakna utan att blygas” om en kristen syn på sexualitet framstår det nog som en långsökt spekulation. Det är i så fall en väldigt plötsligt påkommen rädsla för den sekulära kulturen jag skulle ha drabbats av.

Istället för att psykologisera varandras inre motiv, låt oss diskutera sakfrågorna.

För en meningsfull diskussion om sakfrågorna måste vi som utgångspunkt kunna återge varandras ståndpunkter på ett hederligt sätt – för att sedan kunna diskutera dem. Här påstår nu tidningen att jag gör mig skyldig till ”ett argumentationsfel av typen Argumentum e silentio (argument till tystnaden)” och man beskriver mitt argument så här: ”Det står inte uttryckligen att djur började dö i samband med syndafallet. Därför dog djur även före syndafallet.”

Men det är inte vad jag säger. I programmet påstår jag följande: ”Bibeln utesluter inte att det kan ha funnits biologisk död innan människan.” Från det påståendet följer förstås två olika möjligheter: Antingen att djur dog redan före fallet eller att djur började dö i samband med fallet.

Det är faktiskt under all kritik att förvränga min argumentation på det där sättet.

Tidningen gör sedan en stor sak av tre meningar som lyder: Notera att ”det inte finns någon principiell motsägelse mellan att Gud skapar och att han gör det genom en långsam och gradvis utveckling. Vi är ju var och en ett resultat av just en långsam och gradvis utveckling i vår moders liv. Och vi är ju skapade av Gud.” Här kommer frågan om generositet i vår tolkning in i bilden. Tidningen tolkar det som att jag gör den mänskliga fosterutvecklingen till en analogi för evolutionen och – eftersom det i så fall är en mycket korkad analogi – undrar hur mycket jag egentligen vet om evolutionsläran.

Men jag avser – självklart – inte att ge en illustration av evolutionsläran. Den mänskliga fosterutvecklingen innebär ju inte utveckling av större biologisk mångfald eller av nya arter. Min poäng är enbart att hjälpa lyssnaren att reflektera över å ena sidan en övernaturlig och direkt skapelse och å andra sidan en skapelseakt som involverar tid och naturliga processer. Visst kunde jag ha tydliggjort min poäng bättre, men jag efterfrågar också större generositet från tidningens sida att försöka förstå eller ta reda på vad jag avser. Att dumförklara en samtalspartner är aldrig vägen vidare i dialoger.

När det gäller definitioner slarvas det flera gånger från tidningens sida. I diskussionen om huruvida Nya testamentet säger något om när Gud skapade världen anförs Jesu släkttavla i Lukas 3 som ett argument. Men den släkttavlan, oavsett hur bokstavligt och kronologiskt vi än läser den, säger inget om när världen skapades. Den talar enbart om människan. För att nå en slutsats kring när världen skapades måste man förutsätta att 1 Mos 1 ska tolkas bokstavligt – för då är ju världen enbart fem dagar äldre än Adam. Men tolkningen av 1 Mos 1 finns inte i Nya testamentet (som var det frågan handlade om) och är ju dessutom en av de heta kontroversfrågorna i den här debatten och kan därför inte bara förutsättas.

Andra glidningar som sker är när jag talar om ”direkt avgörande frågor för den kristna tron som att Gud är skapare av allt som finns och öppna frågor som hur och när Gud skapade”. Det får tidningen till att bli en diskussion om vad som är ”frälsningsavgörande” – en term som jag inte använde och som syftar på något annat än vad jag ville kommentera.

När fångvaktaren i Filippi frågar: ”Vad ska jag göra för att bli frälst?” så ger oss Paulus svaret på vad som är frälsningsavgörande: ”Tro på Herren Jesus så blir du frälst”.

Vad som är direkt avgörande frågor respektive mer öppna frågor i kristen tro kan illustreras av frågorna om tidens slut. Att Jesus ska komma tillbaka för att döma världen och upprätta sitt rike är en avgörande fråga i kristen tro, medan olika eskatologiska detaljscheman bäst hålls med en öppnare attityd. För min del tänker jag på liknande sätt vad gäller frågorna om skapelsen och tidens början.

En viktig text för vår diskussion är Romarbrevet 8:20–21 och Paulus ord: ”Allt skapat har lagts under tomhetens välde … men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen”. Den texten, menar tidningen, bevisar att döden inte fanns före fallet, vare sig för människan eller djuren.

Men i den versen står det ingenting uttalat om vare sig djur eller död; orden som används är skapelsen och förgängelsen. Och det grekiska ordet översatt med förgängelse betyder inte specifikt död. Många engelska översättningar (ESV, AVS, NASB, KJV) väljer ordet ”corruption”. Bo Giertz väljer i sin översättning uttrycket ”förstörelsens makter”.

Den som följer den exegetiska litteraturen kan enkelt se att bibelkommentatorer drar åt olika håll i tolkningen av detta bibelställe. En del menar att det ska tolkas så att döden kom över djuren på samma sätt som döden kom över människan, medan många andra menar att Paulus syftar på att marken – inte djuren – förbannades av Gud efter fallet och att det är den förbannelsen som en dag ska lyftas. Som den framstående NT-forskaren Richard Bauckham skriver: ”Paulus hänvisar inte till någon drastisk förändring i den naturliga världen som följde av Adams och Evas fall, såsom införandet av döden för djurvärlden.”

Min poäng är att tolkningen av Romarbrevet 8 på denna punkt inte är så entydigt självklar och enkel som tidningen vill göra den till.

Det finns fler punkter i tidningens analys som kan diskuteras, men jag sätter stopp här.

Min avsikt med det korta TV-programmet på TBN var inte att driva en speciell tolkning av 1 Mosebok, utan att diskutera vilka möjligheter som finns för en bibeltroende kristen när det gäller att förstå Bibelns tre första kapitel.

Det finns två skäl som motiverar mig att driva den diskussionen.

Det första skälet utgår från min höga bibelsyn. Om Bibeln är Guds Ord är den liberalteologiska hållningen att förneka det Bibeln säger ett allvarligt problem. Men på motsvarande sätt är det också ett allvarligt problem om vi konservativa teologer påstår att Bibeln säger något som den – rätt tolkad – inte alls säger. Vi ska förstås varken dra ifrån eller lägga till något till Guds Ord. Det andra skälet är historiskt. Konflikten mellan kyrkan och Galileo på 1600-talet har en gång för alla visat hur förödande det är att för snabbt slå fast vad som är den rätta tolkningen av Bibeln i relation till olika naturvetenskapliga teorier.

De två skälen motiverar mig till en hållning där jag är öppen för att pröva olika scenario både vad gäller tolkningen av 1 Mosebok och vad gäller dialogen med nutida naturvetenskap.

Stefan Gustavsson
Direktor Apologia
Fler händelser » Fler videor »
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inget nytt från Genesis - Anmäl dig i formuläret nedan för att få vårt nyhetsbrev rakt i din e-postlåda någon gång per månad! (Ett nytt fönster öppnas då, där ni får bekräfta er e-postadress)

OBS, Genom att anmäla dig, godkänner du vår policy för behandling av personuppgifter. Läs därför den först, innan du anmäler dig.

*-markerade fält är obligatoriska.
Fler frågor & Svar »

OBS! taggning av innehållet på hemsidan pågår och är inte ännu komplett! OBS

# Bibeln
# Fossil
# Naturens under
# Människans ursprung
# Noas flod
# Apmänniskor
# Debatt
# Skolan
# Vetenskaplighet
# DNA
# Teistisk evolution
# Djur
# Genesis i media
# Jordens ålder
# Noas ark
# Dinosaurier
# Livets ursprung
# Människan
# Kortnytt
# Levande fossil
# Genetik
# Skapelseberättelsen
# Mutationer
# Evolutionära myter
# Neanderthalare
# Forskning
# Naturligt urval
# Teologi
# Geologi
# Information
# Archaeopteryx
# Intelligent Design
# Kosmologi
# Skräp-DNA
# Paradigm
# Tidningen Dagen
# Universums historia
# Universums ålder
# Rymden
# Argumentation
# Skapelsetrons grunder
# Evolutionsargument
# Gud
# Schimpansen
# Biomimetik
# Åldersbestämning
# Big Bang
# Mjukvävnad
# Adam och Eva
# Mellanformer
# Lucy
# Livets uppkomst
# ENCODE-projektet
# Evolutionstro i Sverige
# Finjustering
# Fjärilar
# Samhälle
# Istiden
# Homologi
# Hundar
# Moral
# Insekter
# Nobelpriset
# 1:a Mosebok
# Fåglar
# Vattenkällor
# Avel
# Utomjordningar
# Darwin-kritiska forskare
# Dagens Nyheter
# Akademin

OBS! taggning av innehållet på hemsidan pågår och är inte ännu komplett! OBS

Fler blogginlägg »