Vad är det vi tror på?

Den kristna TV-kanalen TBN Nordic publicerade nyligen en serie föredrag med de båda kända kristna profilerna Stefan Gustavsson och Olof Edsinger. De 24 korta avsnitten är samlade under rubriken ”Vad är det vi tror på?” och utgår från den apostoliska trosbekännelsen. Eftersom några personer hörde av sig till oss på redaktionen med kritiska synpunkter på det avsnitt (del 5) där Stefan Gustavsson behandlade skapelsen, bestämde vi oss för att göra en lite noggrannare analys av vad som blev sagt under dessa sju minuter. Vi presenterar genomgången dels här, och dels i nästa nummer av Genesispodden som sänds fredagen 5 februari.

Här följer ett antal citat av Stefan i kursiv stil som vi sedan ger våra kommentarer till:

”Man ska noga lägga märke till att det [i det Nya testamentet] alltid bara sägs att Gud har skapat världen, aldrig något om hur Han gjorde det eller när Han gjorde det.”

Vi skulle snarare säga att hur Gud skapade faktiskt framgår av Heb 11:3, nämligen ”genom ett ord från Gud”. Brevets författare konstaterar att vi kan förstå detta genom tron. Och efter att beskrivit människans tillkomst i 1 Mos 2:7 tillägger Mose uttryckligen ”Så blev människan en levande varelse”. Är inte det ett utomordentligt tydligt svar på hur-frågan?

När Gud skapade framgår i princip av Luk 3. Jesu släkttavla. Den börjar med Jesus och avslutas med ”…Adam, son till Gud.” Tillsammans med Jesu ord i Mark 10:6: "Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna" kan vi dra slutsatsen att släkttavlan speglar skapelsens ålder räknat i antal mänskliga generationer. I de nytestamentliga släkttavlorna finns det, till skillnad från i de gammaltestamentliga, inga åldersangivelser, men sådana finns dokumenterade i 1 Mos och i Krönikeböckerna och går att följa från Adam fram till David. I Luk 3 kan vi sedan följa den fortsatta släktlinjen från Davids son Natan och fram till Jesus och konstatera att antalet släktled är precis vad vi skulle förvänta oss av en korrekt listning.

Redaktionen tycker att det är besvärande att Stefan tycks tro på Nya testamentets vittnesbörd, men misstro det Gamlas. Jesus själv betonade vid flera tillfällen vikten av att tro Skrifterna (GT) genom att påminna sina åhörare om att ”Det står skrivet”. Paulus säger detsamma inför konung Agrippa i Apg 24:14: ”Jag tjänar mina fäders Gud på det sättet att jag tro på allt som är skrivet i lagen och hos profeterna [dvs GT, reds anm.]”.

”[Det är] viktigt att vi som kristna lär oss att göra distinktionen mellan vad som är direkt avgörande frågor för den kristna tron som att Gud är skapare av allt som finns och öppna frågor som hur och när Gud skapade som inte ges några slutgiltiga svar i kristen tro.”

Naturligtvis är det så att skapelsefrågan inte är frälsningsavgörande. Men vem har någonsin hävdat det? Där angriper Stefan faktiskt en alldeles egen halmgubbe. Vi misstänker att har han misstolkat skapelsetroende som ibland uttrycker allvaret i och riskerna med att nedvärdera Gamla testamentets trovärdighet och historicitet.

Vidare, vad är det som säger att vi kristna internt bara skulle diskutera direkt frälsningsavgörande frågor? Har det någonsin varit så? Skulle det vara ett önskvärt tillstånd om det vore så? Paulus skriver i 1 Kor 10 att ”Det måste till och med finnas olika partier bland er, så att det visar sig vilka av er som är att lita på.” Paulus kan knappast syfta på frälsningsavgörande frågorna här – när det gäller dem är han kristallklar – då handlar om en kropp, en Ande, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas far. Vi har svårt att tro annat än att Paulus skulle ha betraktat Gamla testamentets historiska trovärdighet som en fråga värd att diskutera och försvara, utifrån dialogen med kung Agrippa.

Med detta sagt håller vi givetvis med både Paulus och Stefan om är att man inte ska ödsla tid på att diskutera detaljer i släktregister (Tit 3:9), vilket inte hindrar att även de är mycket intressanta att studera i olika sammanhang.

”Alla teorier måste vara öppna för en kritisk diskussion och för en jämförelse med alternativa förklaringsmodeller. Och det gäller också teorier om livets historia på planeten Jorden.”

Här ska Stefan ha en eloge, men även detta är värt en kommentar. Det Stefan säger kan tyckas självklart för en oinsatt lyssnare, och borde naturligtvis också vara det. Men det är inte säkert att han är medveten om att han i och med den formuleringen är precis lika mycket på kant med universitetsvärlden och statliga myndigheter som Skolinspektionen och Skolverket som vi kreationister är. Om en biologilärare skulle säga som Stefan sade här till sina elever och Skolinspektionen skulle få reda på det skulle både läraren och skolan få stora problem. Enligt dem är alla alternativ per definition o- eller pseudovetenskapliga. Vi exemplifierar saken närmare i det kommande numret av Genesis som kommer i början av mars.

”När det då gäller evolutionsteorin bör man notera att det inte finns någon principiell motsägelse mellan att Gud skapar och att han gör det genom en långsam och gradvis utveckling. Vi är ju var och en ett resultat av just en långsam och gradvis utveckling i vår moders liv. Och vi är ju skapade av Gud.”

Det här är ett pseudoargument! Att jämföra ett embryos utveckling med evolutionen har ingenting med vetenskap att göra. Det är ett halvsekel sedan ens evolutionsbiologer påstod någonting liknande.

Varför då? Jo därför att ett embryos utveckling kan liknas vid det som händer vid tillverkningen av en bil i en helautomatiserad fabrik där robotar gör allting exakt instruktionerna med sofistikerade mjukvaruprogram där vartenda moment, all logistik finns förprogrammerad av välutbildade ingenjörer.

Evolutionen däremot bygger på ett helt annat scenario – en där det är slumpen och naturlagarna (mutationer och naturligt urval, eventuellt kompletterande med lite klippande och klistrande) som regerar. Det vill säga så långt från en bilfabrik det någonsin går att komma. Att sedan Stefan anser att Gud finns med på något omärkligt sätt i bakgrunden är ett antagande som är omöjligt att varken bevisa eller motbevisa.

Den här skillnaden är något som Stefan förmodligen är fullt medveten om, vilket egentligen gör det hela desto allvarligare därför att det innebär att okunniga lyssnare kan invaggas i föreställningen att evolution är lika självklar som att ett ägg utvecklas till en människa eller ett frö till en gran. Det är en rent bedräglig analogi. Av vilken anledning väljer då Stefan att göra den? Är det på grund av okunskap – Stefan är ingen biolog – må det naturligtvis vara förklarligt. Men är det för att undvika att stöta sig med sekulär vetenskap så är det illa. Vi är övertygade om att Stefan är angelägen om att inte med sin skapelseteologi lägga en stötesten för en sökande naturvetare som är övertygad om evolutionens faktum, men han konstaterar helt korrekt att ”[det inte är] sanningen som ska anpassa sig till oss och vår tro, det är vi som bör anpassa oss efter vad som är sant.” Men då går det faktiskt inte an att använda bedrägliga argument ens för den goda sakens skull.

”För det första: Bibeln säger inte att döden kom in i världen genom synden och att det alltså inte fanns någon biologisk död före syndafallet. Nej det stämmer faktiskt inte. I Rom 5:12 så sägs det att döden kom över alla människor, inte allt biologiskt liv, genom synden. Så Bibeln utesluter inte att det kan ha funnits biologisk död innan människan.”

Här gör sig Stefan skyldig till ett argumentationsfel av typen Argumentum e silentio (argument till tystnaden):

• Det står inte uttryckligen att djur började dö i samband med syndafallet

• Därför dog djur även före syndafallet

Men är det verkligen sant att det ingenting står om död vid sidan av människor? Stefan borde nog ha bläddrat fram till Romarbrevets åttonde kapitel där Paulus skriver:

”Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.” (Rom 8:19-21)

Gissningsvis lurar även ännu ett argumentationsfel i bakgrunden, nämligen Argumentum ad ignorantiam (argument till okunnigheten):

• Jag förstår inte hur en värld skulle ha fungerat där djur inte dog.

• Alltså dog djur före syndafallet

”För det andra – Bibelns första kapitel om de sju skapelsedagarna. Det kapitlet kan förstås läsas bokstavligt – det är en möjlighet. Men det måste inte läsas bokstavligt. Det finns tvärt om ett antal signaler i 1 Mos kap 1 som verkar peka i en annan riktning. Det uppfattade redan den judiske filosofen Filon som var samtida med Paulus och som menade att 1 Mos 1 inte skulle tolkas bokstavligt. Samma sak gäller flera av kyrkofäderna som Klemens av Alexandria eller Origenes eller Augustinus - alltså inte på grund av Darwin utan en gammal diskussion i kyrkans historia om hur Bibelns första kapitel bäst ska förstås.”

Vad skulle ”tvinga oss” att läsa Bibeln bokstavligt i fråga om skapelsedagarna? I så fall texten som sådan och att den enda historiska händelse som Gud uppenbarligen ansåg så grundläggande och viktig att betona att den behövde graveras in i sten råkar vara just det faktum att Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. För att försäkra sig om att kommande generationer inte skulle behöva sväva i tvivel om det inspirerade Han Mose att tillägga ”och det blev afton och det blev morgon” efter varje enskild dag (utom den sjunde dagen, för i och med den sjätte var skapelsen som sagt fullbordad). Det är utan tvekan en mycket tydlig ”signal” som pekar i en helt annan riktning än den Stefan föredrar.

Men skapar inte Gud hela tiden när våren kommer och när människor föds? Nej, vi får inte glömma att Gud i förhållande till sin skapelse är både dess skapare och dess upprätthållare. Att gräs gror och människor föds är uttryck för att Gud genom sin Son upprätthåller den en gång för alla avslutade skapelsens mekanismer och principer. Ingenting har blivit till utan Ordet, men allting hålls också samman genom Honom (Kol 1:17). ”Han bär allt genom sitt mäktiga ord” (Heb 1:3). Det utesluter förstås inte att Gud själv när som helst är fri att gripa in i sin värld och utföra skapelsemirakel för att avhjälpa brister och återställa trasigheter, som när Jesus förvandlade vatten till vin eller skapade stora mängder bröd och fisk eller helade de sjuka, men det är en fråga om förmeranden och återställanden av redan skapade företeelser.

Flera av de kyrkofäder som Stefan refererar till – inte minst Filon – bidrog starkt till att kristen tro kom att influeras av grekiskt och gnostiskt tänkande. När vi gör anspråk på att kalla oss bibeltroende bör vi nog vara mer försiktiga med vilka vi väljer att liera oss med.

”För det tredje: Människan. Oavsett hur Gud skapat den övriga biologiska mångfalden så kan han förstås ha skapat människan genom en unik skapelseakt. Men han kan också ha använt det som han redan hade skapat. En möjlighet är att Gud vid ett visst tillfälle utvalde två hominider, alltså varelser med kropp och hjärnvolym som liknar vår och att han uppgraderade dem till sin avbild och kallade dem att vandra inför honom. Alltså att människan i biblisk mening började där. Och att de två som på det sättet står i mänsklighetens början sedan valde att bryta gemenskapen med Gud.”

Ja, rent hypotetiskt skulle Gud kunna ha gjort precis hur som helst. Men om vi ska hålla oss till den princip som Stefan själv förordar bör vi notera vad Bibeln är tydlig med. Bibeln är tydlig med att Gud skapade människan genom en unik skapelseakt och berättelsen om Adam och Eva antyder ingenting om någon ”uppgradering” från något slags djur. Sådana tankarna kommer vare sig från bibeltexten eller någon kyrkofader utan genom Charles Darwin och hans lärjungar. Bibeln är tydlig: i och med den sjunde dagen var skapelsen fullbordad: ”På den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk” (1 Mos 2: 2).

Vi vet naturligtvis inte hur pass mycket Stefan studerat den naturvetenskapliga evidensen om människans påstådda evolution, men allt tyder på att om han har gjort det, så var det inte med några kritiska ögon. Annars hade han inte kommit på tanken på någon ”uppgradering” med alla de både naturvetenskapliga och teologiska problem det innebär. Vi skulle verkligen rekommendera Stefan – och alla intresserade läsare – att ta del av Genesis nr 1-2020 som ligger öppet att läsa eller ladda ner på Genesis webbsida. Det är en viktig kunskapsbank som man aldrig får ta del av via sekulära media.

”Poängen är att en kristen kan känna sig fri att pröva olika scenarier. Vi kan inte acceptera en naturalistiskt tolkad evolutionslära.”

Det här säger Stefan är själva huvudpoängen, och den poängen håller vi naturligtvis helhjärtat med om. Tyvärr tycker vi att Stefan genom sitt sätt att formulera sig framför allt uppmuntrar åhöraren att pröva att tänka i evolutionära tankebanor och därmed överge klassisk bibelsyn. Men det vi behöver göra idag är snarare att lyfta fram den evidens om skapelsen och vårt ursprung som bekräftar Bibelns dokumentation av skapelsen som trovärdig. Det är naturligtvis jättetråkigt att inte Stefan tycks vara med på det tåget. Där menar vi bestämt att han gör kristen tro en björntjänst.