Vostoksjön under Antarktis

I mitten av nittiotalet bekräftades vad forskarna anat en tid - det finns en stor sötvattenssjö under istäcket på Antarktis. Då sjön ligger rakt under polarforskningsstationen Vostok, 100 mil från den Antarktiska västkusten, fick den namnet Vostoksjön.

Sjön är 240 km lång, 50 km bred och 800 meter djup där den är som djupast. Istäcket som täcker sjön är fyra kilometer tjock. Enligt evolutionsforskarna har isen legat där i tiotals miljoner år, och sjön tros innehålla livsformer som inte kommit i kontakt med omvärlden under den tidsrymden. I mitten av sjön finns en förhöjning, vilken innebär att det kan finnas två olika slags miljöer i de två delarna av sjön.

Alltsedan upptäckten har forskare världen över längtat efter att borra sig ner till sjön. Men då man inte vill riskera att smutsa ner och störa sjöns orörda ekosystem har man känt sig osäker till projektet. Men nu menar sig ryska forskare ha utvecklat en riskfri teknik, och planerar att försöka borra sig ner till sjön. Dessa forskare har tidigare gjort ett misslyckat borrningsförsök, men har nu förbättrat tekniken. I februari 2011 räknar man med att få upp de första proverna.

Sedan upptäckten av Vostoksjön har man upptäckt ytterligare ca 150 sjöar under Antarktis glaciärer. Men ingen är lika stor som Vostoksjön. På grund av storleken tror forskarna att denna sjö fanns där redan när inlandsisen började lägga sig på Antarktis, och att den innehåller liv som varit separerat från övriga ekosystem sedan dess. En tidsrymd som enligt evolutionsforskarna alltså skulle röra sig om tiotals miljoner år. I ett evolutionistiskt perspektiv räknar man med att mycken utveckling hunnit hända under den tiden. Man frågar sig egentligen inte om man kommer att hitta helt nya arter där nere. Frågan är hur många, och hur de ser ut.

Enligt flera skapelsetroende forskare bildades isen på Antarktis kanske så sent som för 4000 år sedan. Det är ändå en lång tid för ett isolerat ekosystem, och de livsformer som troligen finns nere i sjön måste ha anpassat sig till miljön där. Detta gör att åtminstone en del av dem kanske ser lite annorlunda ut jämfört med vad de gjorde då isen började bildas. Kanske kommer man, precis som på många andra platser runt jorden, att hitta nya arter som forskarna tidigare inte känt till. Men några helt nya livsformer som inte funnits tidigare räknar man inte med ska finnas. Förväntan på vad det ryska forskarlaget ska hitta är ändå stor.

Källor: Vetenskapsradion (1), Vetenskapsradion (2) och Wikipedia