Fågelsång - lovsång till Skaparen
Har du någonsin hört någon sjunga falskt? Troligen. Men har du hört en fågel som sjunger falskt? Säkert inte. Fåglarna är tonsäkra, tonerna är ofta extremt rena, som hos ett riktigt dyrbart musikinstrument. Här är ett urval av fakta om fågelsång:1
-
Sångerna är varierade med återkommande teman. En rödhake kan ha 57 olika melodier på lager som den upprepar.
-
Starar härmar ofta en massa olika fåglar. Kärrsångaren är den mest extrema – man har räknat till att kärrsångaren härmar 76 andra fågelarter.
-
En bofink kan sjunga 45 noter per sekund.
-
Det finns fåglar där hannen och honan sjunger duett, alltså unisont, exakt samma sång samtidigt. Andra sjunger antifoniskt, d v s det låter som en enda fågel som sjunger, men de växlar om hela tiden. 2
-
Många fåglar kan sjunga flera toner samtidigt som harmonierar med varandra. Två är relativt vanligt, men det förekommer ända upp till fyra.
-
Fåglar har ofta absolut gehör och kan ibland transponera melodier till andra tonarter.
Enligt evolutionsteorin har alla egenskaper och beteenden utvecklats i en ständig kamp för överlevnad, där bara de bäst anpassade kunnat föra sina anlag och egenskaper vidare till kommande generationer. Den fråga man bör ställa sig blir då: Är sådana här sångförmågor nödvändiga för fåglarnas överlevnad? Kan de förklaras av att fågelhonorna alltid parar sig med den hanne som sjunger vackrast? Svarar man ja på de frågorna blir följdfrågan: Vilken av sångerna? Kråkans kraxande eller koltrastens smäktande toner eller alla andra däremellan? Uppenbarligen har alla funkat lika bra under evolutionen.
Nej. Sådana här sångegenskaper är långt mer sofistikerade än vad som krävs för överlevnad. Fåglarna sjunger inte bara för varandra. De sjunger för oss, för att uppmuntra oss och inspirera oss till att skapa musik. Och kanske framför allt sjunger de för Skaparen, för att lovprisa Honom för att han ger dem allt de behöver. Och i hoppet att en dag ska allt som heter fruktan, smärta och död vara utplånade (Rom 8). Då ska duvhöken och räven återigen äta av det som växer på marken (Jes 11).
-
De är hämtade från professor Stuart Burgess bok: Hallmarks of Design ↩︎
-
Se och hör t ex här https://youtu.be/qnddEszo4sM (krymp.nu/2UY) och här https://youtu.be/qv0wo9Lf-ts↩︎
Genesis Nyhetsbrev
Kommande händelser
- 6 May 2024, 00:00: Göran Schmidt har temadagar för studenter på YWAM Transform, Stockholm
- 17 Oct 2024, 12:00: Nordic Creation Research Conference 2024: "A creationist perspective on the origin of diversity in biological life"
- 18 Oct 2024, 18:00: Genesis Årskonferens / Skapelsekonferens 2024
Ett föredrag på en seminariedag om kreationism på STH. ...
Åttonde delen i en föreläsningsserie om Biblisk Kreationism. Producent: Ulf Fagerberg - ulf@kristentv. ...
Del 2 i en videoserie i fem delar med Anders Gärdeborn, med namn "24 myter om evolutionen".A Se hela s ...
Frågor & Svar
- Stämmer det att kroppsdelar som inte behövs eller används försvinner?
- Hur kunde Mount Everest vara täckt av vatten?
- Vad säger Darwins teori och hur svarar bibeln på det?
- Är inte likheterna mellan människa och apa vad gäller anatomi, socialt betende m.m. bevis för evolution?
- Vet man att ljusets hastighet är konstant? Om ljusets hastighet inte är konstant, då är väl inte tiden heller "konstant"? Hur inverkar det i så fall på åldersbestämningar?