Tre skapelsetroende vetenskapliga pionjärer

Det är ett intressant faktum att framväxten av modern vetenskap skedde just i det kristna västerlandet och nära nog uteslutande genom övertygat bibeltroende vetenskapsmän [1].

Övertygelsen om att Gud har skapat världen ledde till ett sökande efter de lagar skapelsen lagts under. Den vetenskapliga metoden, med krav på testbarhet och falsifierbarhet, infördes av kreationisten2 Sir Francis Bacon som en konsekvens av vår fallna natur, eftersom även vetenskapsmän kan ha fler motiv än osjälviska. Den vetenskapliga metoden är objektiv, men inte forskaren själv. Forskaren påverkas både av gruppsykologi och politiska och religiösa uppfattningar. Vi ska nu titta lite närmare på tre vetenskapliga pionjärer som alla var bibeltroende.

Johannes Kepler

Iohannes Keplerus föddes 1571 i det som nu är Tyskland. Som barn blev han intresserad av astronomi efter att ha sett en komet och en månförmörkelse, men hans mål var att bli präst och han valde därför att studera teologi vid universitetet i Tübingen. Under präststudierna ägnade han sig också åt matematik, som astronomin räknades till på den tiden, och erbjöds därför en tjänst som lärare och professor i dessa ämnen i Graz i Österrike. Kepler ansåg att Nicolaus Copernicus hade rätt som avfärdade den gamla grekiska [3] geocentriska världsbilden, men upptäckte att planeternas banor var elliptiska och inte cirkulära. Det är den första av Keplers tre lagar.

År 1599 hade Kepler tvingats flytta till Prag på grund av oroligheter och fick tjänst hos den tysk-romerske kejsarens hovastronom Tycho Brahe, dansken, som assistent. När Brahe dog ett par år senare fick Kepler ta över hans omfattande material med noggrant utförda planetobservationer vilket hjälpte honom att upptäcka de lagar han blivit berömd för. Kepler tog också över befattningen som hovastronom.

Kepler revolutionerade astronomin genom att applicera fysiken, som då hörde till filosofin, på denna gren av matematiken. Idag ses det som en självklarhet. Hans tre lagar om planetära rörelser är hans mest kända vetenskapliga bidrag, vilka Newton senare skulle använda för sin teori om gravitationen.

Så här skrev Kepler om vad han önskade att hans upptäckter skulle leda till: ”Må Gud se till att … tron på världens skapelse skall förstärkas genom dessa yttre bevis, att Skaparens tanke kan bli igenkänd och att hans outtömliga vishet får lysa fram allt klarare för varje dag.” [4]

Isaac Newton

Livet började inte så strålande för Newton, som föddes för tidigt julen 1642 i England. Hans pappa dog tre månader innan Isaac föddes och när mamman gifte om sig tre år senare fick han inte bo kvar, utan flyttade till sin mormor. Först när styvpappan också hade dött flyttade han tillbaka, femton år gammal. Skolgången var först ganska knackig, men enligt en biografi [5] ska han efter att ha förlorat ett bråk med en elev som var bättre i skolan ha börjat plugga, och blev då inte bara bättre än sin rival utan blev bättre än alla. Eftersom mamman blivit änka igen tvingades Isaac sluta skolan och arbeta på en gård, men han vantrivdes och åkte ofta in till skolan i Grantham för att läsa. Till slut skickade mamman tillbaks honom till skolan igen.

När Newton var 18 började han på Trinity College vid universitetet i Cambridge. Matematik var det stora intresset och han fokuserade på de moderna tänkarna, som Descartes, Galilei och Kepler. Vid 23 års ålder utvecklade han matematiken med sin generaliserade binomialsats. Samma år tog han en fil kand, och universitetet stängdes kort därefter på grund av pesten. Hemma fortsatte han arbeta med sina intressen och lade grunden till gravitationslagen. Han ägnade sig också åt att studera optik och ljusets refraktion, samt byggde ett teleskop och jobbade med infinitesimalkalkyl (matematik).

Tre år senare återvände han till Cambridge där han blev professor. Hans nya upptäckter mötte en del motstånd, men gjorde honom också välkänd. Efter att ha tvekat länge, han ogillade diskussion, publicerade han ändå sitt berömda verk med studier i matematik [6] som idag anses vara den vetenskapliga historiens främsta verk. I det beskrev Newton tre rörelselagar med utgångspunkt från Keplers lagar och gravitationsteorin. Hela arbetet dedikerade han till ”Herren Gud Allsmäktig, universums Härskare”.

Det är inte många som vet att Newton rekryterades av Kronan för att bli kunglig myntmästare. Hans vetenskapliga noggrannhet och skarpsinne passade utmärkt för att bekämpa falskmynteriet, som var ett stort problem på den tiden. Newton sägs ha infört räfflad kant på mynten som ett sätt att försvåra fusket. Isaac blev även ordförande i Royal Society, den brittiska vetenskapsakademin, strax därpå och var den förste som adlades för sina vetenskapliga bedrifter. Han avled vid 84 års ålder och ligger begravd i Westminster Abbey.

Newton var en hängiven kristen och en mycket produktiv författare. Det allra mesta han skrev handlade om den kristna tron. Idag finns en synnerligen läsvärd engelsk nyöversättning av hans kronologi över världshistorien [7] där han med sitt skarpsinne analyserar de antika historiska källorna, i syfte att visa att den kronologiska tidsram för skapelsen som vi möter i Bibeln är korrekt.

Carl von Linné

Carl von Linné, vårt svenska vetenskapliga geni, föddes 1707 i Småland. Hans morfar var kyrkoherde och när han dog tog fadern över samma tjänst. Pappan hade tagit namnet Linnæus under präststudietiden. Carl var botaniskt intresserad redan som liten och samlade ofta växter. Efter prästförberedande studier vid katedralskolan i Växjö fortsatte han med botanik och medicin vid universiteten i Lund och Uppsala.

Han ville skapa ordning i den oreda som han upptäckte i namngivningen av organismerna. Samma växt eller djur hade ofta olika namn på olika platser, vilket orsakade förvirring i vetenskapliga samtal. Vid 23 års ålder bestämde han sig för att systematisera hela växtvärlden. Han skrev i sin självbiografi att Gud den allsmäktige givit honom insikt i sina otaliga former (av liv), oförändrade sedan skapelsens dag. Han publicerade sitt klassificeringssystem med släktoch artnamn i taxonomiverket Systema Naturae (naturens system) 1735 när han var 28 år. Verket utökades med tiden till flera volymer, där omkring 7700 växtarter och 4400 djurarter namngavs ”till Guds ära”. [8]

Linné gjorde flera upptäcktsresor, arbetade tidvis som läkare, blev rektor för Uppsala universitet och adlades. Han bidrog till att starta Kungliga Vetenskapsakademin och Naturhistoriska Riksmuseet och fanns med som naturvetenskaplig expert i Bibelkommissionen från 1773. Hans sjuttio år långa liv präglades av vördnad för Gud och skapelsen. Han menade att ”alla arter skapades var för sig. Sedan skapelsen har inga nya arter tillkommit”. Idag vet vi att artbildning sker, men det sker inom ramen för de grundarter som Gud skapade.

Noter

1. I boken For the Glory of God: How Monotheism led to Reformations, Science, Witch-hunt, and the End of Slavery listar sociologen Rodney Stark 52 av de mest framstående vetenskapsmännen under den vetenskapliga revolutionen, år 1543 - 1680. 31 var överlåtet troende och 20 konventionellt kristna.
2. Detta epitet ses ibland som diskvalificerande för vetenskapsmän. Faktum är att biblisk skapelsetro var drivkraften för många vetenskapliga pionjärer, trots att begreppet kreationism myntades långt senare.
3. Aristoteles och Ptolemaios menade att jorden var universums centrum och att alla himlakroppar rörde sig i perfekta sfäriska rörelser runt jorden, med extrasfärer för att lösa oregelbundenheter.
4. Ur Geisler, Anderson: Origin Science.
5. N.W. Chittenden: Life of Sir Isaac Newton.
6. Philosophiae Naturalis Principia Mathematica (Naturfilosofins matematiska principer). Innan dess hade han skrivit om sina optiska upptäckter (1672) vilket utvecklades ytterligare i Opticks (1704).
7. Newton’s Revised History of Ancient Kingdoms (2008). Sir Isaac Newton; Edited by Larry Pierce.
8. Yoon, C. K.: Naming Nature: The Clash Between Instinct and Science.
9. Linné uppsala.se/carl-von-linne-citat/